Skriva av sig-tråden

_{Skrivet av Borttagen:}
Vad ska det egentligen bli av mig i framtiden, är vad jag tänker just nu. Min största passion i livet är skrivande. Det har det varit sedan 7 års ålder, men jag har svårt att lita på vad man själv gör utan att någon bekräftar att det är på ett visst sätt. Jag kan inte vara optimistisk. Jag ser istället alltid svart på vitt, och kan inte se någonting särskilt positivt. Jag är mestadels bara glad när jag skriver, och min största ambition i livet har sedan 7 års ålder varit att bli författare, men jag vill ha ett annat yrke på sidan om, som jag inte vet om jag kommer bli kvalificerad för. T.ex lärare inom psykologi/filosofi eller Svenska/Engelska.

Jag vill inte bli en doktor, eller något sådant yrke.
Jag läser mycket samhällskunskap, och jag skulle gärna vilja studera utomlands (inte juridik), m en det känns alldeles för riskfullt. Jag går bara i 1:an på gymnasiet just nu, och jag gräver ner mig för mina betyg: A (Psykologi), A (Historia), B (Svenska) ,B (Engelska) B (Samhällskunskap) , E (Matematik) och E (Tyska). Det känns inte som om det kommer gå särskilt bra resten av gymnasietiden heller.
Jag känner mig stressad, så att jag hinner med i sista minuten med allting, och hittills har jag haft F på 2 prov.
Ett matteprov och 2 delar i ett tyskaprov.

Enligt mina föräldrar så leder bara min framtid till misslyckanden och besvikelser, så jag är ganska fast inställd på att det kommer att vara så också även om jag ibland vågar vara lite naiv. Bara ibland:/

_{Skrivet av Borttagen:}
Jag har inget recept på min medicin. Och smärtorna blir bara värre och värre med varje dag. Migrän en gång om veckan, minst. I klassen känner jag mig inte som en del av allting, nu finns det en tjej som är så irriterande. Jag tappade min plånbok, och hon, istället för att hålla tyst (helst) har ju självklart sagt att hon också har tappat sin plånbok men en klasskompis har kommit till henne med den. Jag står inte ut med henne. Hon ska alltid skryta och låtsas vara bäst. Det är hon inte, hon är bara pain in the ass.
Och på lektioner, när jag för en gångs skull vågar räcka upp handen, då ska folk alltid skrika ut svaret. Eller så väljer läraren någon som alltid får svara. Nu tänker jag skita i att ens räcka upp handen när jag ändå inte får tillfälle att visa att jag kan.

Jag är så irriterad på världen. Och alla dumma människor omkring mig. Igår var jag helt off. Världens sämsta sällskap. Vart tog all glädje vägen?

Dessutom måste jag på en födelsedagsfest imorgon med massa folk jag inte känner. Men jag vill bara gräva mig ner i sängen och låtsas att jag inte finns...

_{Skrivet av Borttagen:}
Har äntligen tagit mig för att prata med någon utbildad person. Det känns som om pusselbitarna långsamt börjar falla på sin plats. Förut var jag rädd för att göra det, men i och med att jag vet att det är många här som egentligen skulle behöva känna den känslan av lättnad, så skulle jag rekommendera att bara samtala med någon vänlig sköterska eller kurator, för det är det som lönar sig i längden. Kram på er alla.

_{Skrivet av Borttagen:}
Har äntligen tagit mig för att prata med någon utbildad person. Det känns som om pusselbitarna långsamt börjar falla på sin plats. Förut var jag rädd för att göra det, men i och med att jag vet att det är många här som egentligen skulle behöva känna den känslan av lättnad, så skulle jag rekommendera att bara samtala med någon vänlig sköterska eller kurator, för det är det som lönar sig i längden. Kram på er alla.

_{Skrivet av linnvendela:}
Tjock tjock tjock, alltid så jävla tjock. Jag vet att jag egentligen inte är tjock. Jag är ganska smal. Väger under 50 kg. Men när jag ser mig i spegeln är allt jag ser fett. Revbenen, höftbenen och nyckelbenen försvinner och allt som finns kvar är fett och ett fult ansikte. Jag orkar inte mer. Jag orkar fan inte mer.

_{Skrivet av Borttagen:}
"Jag ärså tjock!"
Ja, den där kommentaren höjer ju självförtroendet lite... eller inte. Det var en av de där pinnsmla i klassen som sa det. Och eftesom att jag inte tillhör dn "gruppen" kändes det ju bra...

_{Skrivet av Borttagen:}


Hatar när folk på 170 cm och typ 40 kg klagar på att de är tjocka och sen säger åt mig att jag inte är tjock. Som MVG-barnen i William Spetz video.