PRS mellan Ida och Hermione gragner

Katara kände att någonting va fel före hon insåg bad som hände! Hon slöt ögonen,vad va det som hände? Hon fokuserade,av nån konstig anledning vandrade hennes tankar iväg till ett varmt hav och utan att tänka mer på det transfererade hon sig. när hon slog upp ögonen stod hon på ett berg. Hon drog fram trollstaven och gjorde en luftbubla runt sig och hoppade sedan. Det va först när hennes fötter slog mot vatten ytan som hon fattade vad hon höll på med. Hon kund einte förklara vad det va men det hade något med elena att göra. Hon hörde ett skrik..Elena!

Släpp mig skrek Elena! Men en stor slinga sjögräs kröp sig runt hennes huvud och stoppade henne från att prata. Nu var hela hon inslingrad förutom huvet av sjögräs och plangton. Elena slet och drog. men förjäves..... Hon kännde hur jontes gjäng skrattade åt henne. Hon fick en hård spark i ryggen och ett sting av smärta. Elena fick en glimt av Jonte bakom henne. Han flinade ett elakt flin bakom henne, och simmade fram till kath och krammade henne. han kysste henne på kinden och ställde sig brevid. Alla i jontes gjäng hade en konstig bubbla runt omkring sitt huvud. Elena förstod att dom inte kunde andas utan den där bubblan. Dom hade inte blivit helade på samma sätt som hon blivit av safira. Hon drogs längre och längre ner

Katara simmade så fort hon kunde.
Elennaaa,håll ut..bara lite till! Jag kommer!!!!
Vad håller hon på med egentligen,hon hatar Elena..och älskar henne! Vad är det som händer? Hon borde låta Elena dö...eller? Hon känner hur hennes armar och ben börjar domna bort men fortsätter att simma ändå. Hennes klädnad är så blöt satt det känns som att den väger flera kilo! Om hon räddar Elena kanske dom kan bli systrar igen? Nej förmodligen inte. plötsligt går det upp för henne att även om Elena dör nu kommer hon säkert tillbaka igen! men om hon inte gör det...vad skulle hända då?

Elena dlet och drog och jontes gång stod och skrattade jonte själv med en arm och karh viftade med sin trollstav och Elnas stav åkte ur hennes fika. Sen så viftade han igen med staven och Elena sattes i en hängande stälning som gjorde att hon med armar och ben bundna i ett och samma snöre det gjorde och Elena skrek men det lät som att någon tog ett kvävt andetag.

När Katara fick syn på Elena stelnade jon till av skräck! Hon drog fram sin trollstav och simmade så tyst hon kunde. Protego viskade hon och Elena in slöts av ett osynligt kraftfält. Dom andra verkade inte ha märkt något. Lamslå viskade hon och en gestalt föll bakåt. Det va Vera! Innan dom andra han uppfatta vad som hade hänt lämnade 4 lamslagnings besvärjelser hennes trollstav. Kath och alla medlemmar i Jontes gäng förutom Jonte föll bakåt. Katara såg in i hans vackra ögon, det gjorde ont i henne att han och Kath verkade vara ihop,men varför gjorde det ont? Hon kände ett konstigt hat mot Kath,det hade känts bra när hon föll bakåt. Vad det än va hon kände för Jonte kunde det aldrig bli något...

Elena kännde att repen släpptes. Hon föll ner mot marken på knäna. Hon hade ingen kraft kvar. Hon bara låg och sen kännde hon ett hårt ryck i armen. Jonte hade tagit tag i henne och riktade sin trollstav mot hennes strupe. han höll ett hårt tag i Elenas långa bruna hår.
- Jag dödar henne skrek han. Elena började gråta små tysta tårar föll. Hörde du inte JAG DÖDAR HENNE.

Katara stirrade på Jonte. Kunde han verkligen gör det?
-Snälla Jonte, gör det inte!
Vad fan höll hon på med? Hon hatar ju Elena,varför bryr hon sig? Kan man hata och älska någon samtidigt? Om inte..så bvad va det då hon kände? Hon blev inte klok på sina känslor,jonte..Elena! vad va de som hände?

Elena slet och ryckte och grät allt var ett helvete.
- Släpp mig skrek hon.
Jonte viftade med trollstaven och elena blev tyst.
Elena vände bädjande ögon till Katara. Gröna ögonen som var blöta och blanka av tårar. Dom ögonen som hade läkts av en kram från sin syster.
Du tog mitt allt Katara. Min familj min skola min populäritet allt borta. Jag lever här nu den här värden är min. Och su hör inte hemma här det gör ingen av er
Sen orkade inte Elena mer hon blundade och bara slappnade av i jontes hårda grepp.

Jag räddar ditt liv,det skulle inte vara fel med ett tack istället
Katara känner sig ilsken över Elenas reaktion.
-Jonte släpp henne, jag vill inte skada dig skriker hon!
-Katara jag fattar inte, hon har gjort dig illa..dig och dina vänner!skriker han tillbaka.
-Jonte...varför Kath frågar hon hennes röst låter rädd men samtidigt fylld av fasa. Varför frågar hon honom det? Han betyder inget för henne..eller kanske..jo förmodligen..hon kunde inte hindra orden från att passera...

- Hon är äckta hon är fin vacker och hon vill skada henne skrek han och drog Elena så hårt i håret att hon började skrika under munkaveln. Nå vad säger du ska jag stå här och tortera henne framför dig eller ska du lämna oss att göra det ifred??? Vilket som!