Hemligheter kan inte gömmas för alltid

Ska försöka börja skriva mer ikväll

YEES!
Nu blir man gladare än vanligt!
*TUMME UPP*

Håller med

har missat två kapitel, vill bara säga att båda var väldigtsupermegabra

Jättebra!

omg!!! vad jobbigt för henne!

skriv på! ♥

Bra!

såååååå supermegafoxyawesomehot! skriv mera! c:

Draco Malfoy

Jag hade betraktat henne enda sedan hon kom ner i salen. Hon hade inte lagt märke till mig utan hade börjat prata med Theodore Nott. Jag hade hört rykten om att de hade varit vänner på Hogwarts. Men Theodore hade aldrig berättat något om det för mig. Han hade kanske tyckt att det var för pinsamt att berätta att han brukade hänga med två år yngre tjejer. Jag hade fått en smärtsam klump i halsen när jag såg hur Astoria hade skrattat och kramat om honom. Men när jag såg hur hon hade rusat iväg från Theodore med tårar på kinderna fick jag en konstig beskyddande känsla. Hon gick fram till ett bord och hällde i sig flera glas eldwhiskey. Jag följde efter henne på avstånd när hon gick ut på balkongen. Hon gick fram och lade händerna på räcket. Hon såg så vacker ut där hon stod i den gröna klänningen och det mörka håret. Jag gick fram till henne men hon hörde mig inte förens jag var alldeles intill henne.
”Snälla Theo, lämna mig ifred.” sa hon plågsamt. Jag tog tag i hennes axel och vände sig om. När hon såg att det inte var Theo försökte hon torka bort tårarna från kinderna.
”Förlåt, jag trodde att du var någon annan.” sa hon och satte sig på räcket.
”Vad har hänt?” frågade jag bekymrat. Hon stelnade till när hon hörde min röst.
”Draco?” sa hon förvånat. Jag nickade och log brett men hon vände bort blicken.
”Vad gjorde han?” frågade jag.
”Vem? Åh du menar Theo.” sa hon besvärat.
”Du verkade faktiskt glad över att se honom men sen förstod jag inte vad som hände.” sa jag och sträckte fram handen för att smeka hennes kind. Hon slog bort min hand och reste sig argt upp.
”Har du spionerat på mig?” frågade hon ilsket.
”Spionera låter så fult, jag skulle snarare kalla det iaktta.” sa jag obekymrat. Hon blängde på mig men sen fylldes hennes ögon av tårar igen. Utan förvarning började hon boxa till mig på bröstet. Jag rörde mig inte utan lät henne fortsätta slå mig, men jag visste inte vad jag hade gjort som hade fått henne att bli så arg. Efter en stund blev hennes slag svagare tills de till sist upphörde. Mina revben värkte men jag struntade i smärtan. Astoria tittade ner på sina knutna nävar och vägrade möta min blick.
”Kan du ta mig härifrån?” frågade hon. Jag stirrade chockat på henne. Hon var väl precis sur på mig men nu ville hon åka iväg någonstans ensam med mig. Jag tog hennes arm och transfererade oss båda hem till mig. Hon tittade sig nyfiket omkring innan hon gick fram och satte sig på soffan i mitt rum. Jag kunde inte låta bli att tänka på Elladora, men jag skakade bort tankarna om henne.
”Nu får du allt ta och berätta vad som har hänt?” sa jag. Jag gick fram och satte mig på soffan bredvid henne.
”Du skulle ändå inte förstå. Du är den perfekta Draco Malfoy.” suckade hon.
”Sen när är jag perfekt?” sa jag och blev belåten när jag såg att ett litet leende speglades på hennes läppar.
”Du har den perfekta familjen.” sa hon. Jag kunde inte låta bli att skratta.
”En pappa som sitter i Azkaban, visste det är verkligen toppen. Vänta lite, glömde du det faktum att min moster blev galen och dog? Nej, nu vet jag! Du måste mena att det var så perfekt att min kusin blev mördad innan jag ens fick en chans att lära känna henne.” sa jag sarkastiskt. Jag valde att inte nämna min andra kusin, jag var säker på att ingen borde få reda på något om Elladora.
”Du har i alla fall valmöjligheter!” skrek hon argt. Jag reste mig argt upp.
”Jag har aldrig haft några valmöjligheter!” skrek jag och drog upp tröjarmen så att ärret efter mörkrets märke syntes. Jag hade förväntat mig att hon skulle rygga tillbaka men hon visade inga känslor.
”Det måste ha varit hemskt.” viskade hon och jag nickade innan jag satte mig ned igen.
”Mitt första uppdrag som Dödsätare var ju trots allt att döda min rektor. Inget lätt jobb för en sextonårig kille.” suckade jag.
”Pappa kommer att tvinga mig att gifta mig med Theo.” hävde hon ur sig. Jag stelnade till.
”Theodore Nott?” frågade jag dumt. Astoria himlade med ögonen.
”Finns det någon annan Theodore Nott?” sa hon trött och lutade sig mot min axel.
”Men varför säger du inte bara nej?” frågade jag. Hon svarade inte utan hon borrade in sitt ansikte i mitt hår. Jag visste inte vad jag skulle göra utan jag drog henne bara närmare omkring mig.
”Du luktar gott.” suckade hon. Jag släppte taget om henne och vände henne emot mig. Hon betedde sig konstigt. Då lade jag märke till lukten, hon stank av sprit.
”Är du full?” mumlade jag. Astoria började fnissa och kyssa mig på halsen. Jag visste vad det var för rykten som hade gått om Astoria på Hogwarts. Ryktena om hur hårt hon festade och av flera killar hade jag hört hur rolig hon hade blivit när hon var full. Nu förstod jag vad de menade med ”rolig”
”Astoria, sluta med att försöka knäppa upp mina skjortknappar.” sa jag när jag lade märke till vad hon höll på mig. Hon fnissade ännu en gång men slutade.
”Sluta vara så tråkig.” sa hon besviket.
”Res dig upp, jag måste transferera dig hem nu.” sa jag och sträckte mig efter hennes hand. Hon reste sig upp men backade undan från mig på ostadiga ben.
”Jag har inget hem längre, kan jag inte få bo med dig?” frågade hon hoppfullt.
”Nej du kan inte bo med mig. Du måste åka hem till din familj nu.” sa jag bestämt och drog henne intill mig. Hon stretade emot och jag vågade inte riskera att transferera mig när hon var så motvillig. Hon slet sig loss ur mitt grepp och gick fram till min säng. Hon strök med händerna längs med sänggaveln.
”Tänker du på samma sak som jag?” sa hon och log mot mig.
”Nej.” ljög jag. Hon skrattade igen och hoppade upp på min säng.
”Kom nu, Draco. Jag vet att du vill.” sa hon men jag såg hur svårt det var för henne att fokusera med blicken.
”Astoria.” sa jag och hon vände blicken mot mig. Det tog en stund innan hon lyckades fokusera sina ögon på mig men när hon lyckades så fortsatte jag. ”Sov nu, du kommer att må bättre imorgon” sa jag med lugn röst.
”Jag vill inte sova än.” gnällde hon men hennes ögon var redan slutna och hon lade sig ned på sängen. Jag suckade av lättnad när hon hade somnat. Det var inte så att jag hade planerat att det här skulle hända.