The Vampire Diaries[Roll]

"Vad bra, då kan ni lämna mig i fred", svarade Klaus och slog ut med armarna. Han förstod sig inte på dem, om de inte ville prata med honom - så varför gjorde de det då?

"Grejen är... att det inte riktigt går.", sade Damon sammanbitet. Han låtsades iaktta Klaus medan han tog upp något ur fickan. Det gick några tysta sekunder, och då var det dags. Stefan tryckte häftigt in Klaus i en husvägg och Damon körde genast en påle genom Klaus hjärta. "Så går det när man inte är sammarbetsvillig", sade Damon ursinnigt.

Elena drar efter andan.
"Damon..." viskar hon.

Klaus skrek till då pålen borrades in i honom, han var inte tillräckligt stark för att få bort dem då han just varit förgiftad och inte fått blod på väldigt länge. Han visste inte vad han skulle göra, men han försökte i alla fall bli av med Stefan som höll i honom. De gick förmodligen på vervain också, så han kunde inte tvinga dem att försvinna..
"Släpp mig", morrade han och använde alla sina krafter, vilket gav resultat. Han lyckades knuffa bort salvator bröderna innan han drog ut pålen.

"Så, hjälper du oss eller inte?", frågade Damon med ett snett leende. "Du vet att det här kan hända flera gånger, men det här var förstås ett perfekt tillfälle. Det är få gånger jag har sett dig så här svag, Klaus." Damon fortsatte. "Nästa gång kanske vi till och med dödar dig. Hur vet du förresten att vi inte har The white oak tree-pålen?" Damon drog pålen ur Klaus hand och kastade den i sjön. "Du kan nu hämta den om du vill, puppy", sade Damon och skrattade. Han vände sig mot Elena. "Gå hem, Elena. Vi klarar oss själva här"

Klaus kände hur ilskan bubblade i honom, Damon njöt verkligen varenda sekund av det hela.
"Du har rätt, Damon", sade Klaus lugnt och tittade på honom. "Jag har nog aldrig varit så här svag förut, kanske borde jag återuppfå min styrka, så kan vi talas vid senare."
Blixtsnabbt var han framme vid en människa som stod vid parkeringen och bröt av nacken av människan innan han tömde den på blod.
"Mycket bättre", hånlog han och vände sig mot Damon. "Pålen kan du hämta själv förresten." Klaus gillade inte då man lekte med honom, men att leka med andra var ju en annan sak. Att knuffa Damon i vattnet efter pålen var mycket roande.

Elena skakade på huvudet.
"Du, bestämmer inte över mig!" sa hon.

Damon kravlade sig ursinnigt upp ur vattnet. "Vet du vad Klaus? Om du hjälper oss att döda Finn, får du något i utbyte" Han fortsatte. "För det verkar ju inte som du bryr dig så mycket om din bror trots allt" Damon låtsades ignorera vad Klaus hade gjort med människan på parkeringen.

Damon vände sig mot Elena. "Inte nu, Elena", väste han.
((Jag måste gå nu, loggar in i morgon igen, hejdå! ♥ ))

Klaus flinade mot Damon, han hade inte haft så roligt på länge. Genast blev han allvarlig igen då Damon öppnade munnen och talade.
"Beror på vad jag får i utbyte", sade han allvarligt och lade händerna i fickorna. "Min relation med Finn angår mig, inte dig, Salvatore."

(( bye!! ))

"Vad skulle du vilja ha i utbyte?", frågade Damon lite lugnare. "Kanske gör den det, trots allt"

((Bye c: ))