Prs(Dragon Fantasy)

Uriah suckade tungt. "Bra!" mumlade han lättat och slog armarna om henne igen.
Han gömde ansiktet mot hennes hals och log. "Tur det." mumlade han och kysste henne lätt. Han kände sig bättre nu, med Mina vid sig.

Hon log och drog handen sakta genom hans hår.
"Du behöver inte berätta, men skulle du vilja så lyssnar jag mer än gärna, det vet du." sa Mina mjukt, hon skulle väl nu föregå med gått exempel och berätta något, men hon kunde inte och ville inte riva upp gamla sår.

Uriah rätade på sig och log mot Mina. "Jag älskar dig. Och när jag kan så ska jag berätta för dig!" Kärleken för Mina hördes tydligt i Uriahs röst. Han tog hennes ansikte i sina händer och kysste henne ömt.

Mina log mot honom.
"Du har missat frukosten och jag ska inte vara här." flinar hon och ser upp mot taket.
"Jag är ledsen Apollon men jag tar hand om din son, det är väl en acceptabel ursäkt till att vara här?" frågar hon, inte för att hon förväntar sig svar.

Uriah skrattade. "Jag är - överraskning - vrålhungrig! Följer du med mig?"
Han tog Minas hand och log.

"Klä på dig först." sa Mina och rodnade lätt innan hon försvinner ut och väntar på trappen till hans stuga.

"Byt om' passar nog bättre!" mumlade Uriah och log. Han bytte om till säckiga mjukisar och en för stor t-shirt med tryck på. Han kom ner till Mina, tog hennes hand och började gå ut. "Jag måste klippa håret!" mumlade han och drog handen genom det nu nästan axellånga håret.

Mina såg på honom, på hans hår.
"Fast då kan jag ju inte fläta det." sa hon och flinade lätt. Hon älskade att leka med hans hår, att fläta med det.

Uriah skrattade. "Men jag vet inte. Jag orkar inte ha långt hår! Det bara....hänger överallt!" sa han. De kom fram. "Mmm!" log Uriah och drog med Mina till sitt bord och började ta av all mat.

Mina satte sig inte ner hon ville inte leka för mycket med Apollons vrede. Men hon började fläta hans hår, små inbakade flätor så han fick bort allt hår och hon hade något att göra då han åt.