(Prs) Mellan mig och Jessica Tonks skräcknätter på skolan

Alice nickade svagt förstående. "Men varför räddade hon mig inte själv då om hon du inte var lika kul om jag var död?" frågade hon. Det högg till i bröstkorgen och Alice kved till.
"Ingen bra anledning" sa Hannah.

" för vad jag vill eller inte vill spelar ingen roll sa Arvid det var en av hans regler som hans mamma hade emot honom

"Exakt, duktig pojke" spann Hannah. Hon klev bort från Arvid. "Gör någon nytta så ska jag inte straffa dig så mycket".
Alices tårar slutade aldrig rinna. Hon ville nästan dö, nu när det gjorde så ont.

" Jag kan inte göra någon nytta sa Ariv och satte sig i hörnet igen

"Sant, men du kan göra allt som jag säger" flinade Hannah.
Alice såg upp på Adam. "Du borde ha valt att låta henne döda mig...".

" Men det vill jag inte sa Afam
" Vad vill du jag ska göra ? frågade Arvid tyst och kröp ihop

"Snälla Adam" sa Alice. "Vill du se mig lida då? För jag lider....". Hon kved till igen. "Det här kommer ta lång tid att läka, om det ens läker". Huvudet sjönk tillbaka mot golvet igen med en lätt duns.

Adam viste inte vad han skulle göra han ville varken döda henne eller se henne lida han viste till slut vad han skulle göra ge henne djurblod men även sitt blod då skulle det läka det viste han

Alice blundade igen och önskade bara att hon skulle förblöda och dö. Men ingen verkade han någon plan på att låta henne göra det.

Adam tog en påse full med djurblod och fick i sitt blod i påsen
" Alice drick det helar dig sa han och fick henne att dricka
Arvid såg upp på hans mamma