wolfy & rollspelare prs

Jordan kliade sig i nacken och vred en aning på sig, lite osäker på om det egentligen var hans sak att berätta. Men det var inte direkt förbjudet heller och det var ju bara bra om hon fick veta lite mer om världen hon kastats in i.
”Han är en kunglig moroi och vem vet, kanske han efter drottningens död blir vår nya monark. Han förväntas gifta sig med en kvinnlig moroi, helst bör hon också komma från en kunglig släkt. Ett förhållande med en människa är.. inte bra.”

Cleo tittade på Jordan med stora ögon och började skratta, det var ett väldigt nervöst skratt.
"Så jag är tillsammans med er, möjligtvis, kung?" frågade hon och rynkade på pannan. "Ingen press va?" log hon svagt och kliade sig på armen. Hon ville sjunka ner i jorden efter det han sa, att Jonathan var kunglig visste hon men att han kunde bli deras nya kung var nytt för henne.

”Ingen press alls,” instämde Jordan med ett skratt och klev ur bilen då han i backspegeln såg en annan bil köra in genom järngrindarna. Han gav Cleo tummen upp innan han började gå mot ytterdörren då han ville ge dem lite lugn och ro. Publik var nog bland det sista de ville ha.

Cleo fnittrade till och drog frustrerat händerna över ansiktet. Hon vände sig om när hon hörde bilen och sken upp. Hon kramade snabbt om Jordan, då han varit exakt vad hon behövt. Hon klev ut från bilen och granskade den svarta bilen som stannade nära. Hon log svagt när Andrei klev ut och följde Jordans exempel. Cleo tvekade inte alls utan satte sig i bilen innan Jonathan hunnit kliva ut.

Innan Andrei hann kliva ut tackade Jonathan honom för stödet. Trots att de inte utbytt alltför många ord under bilresan så hade ändå hans närvaro varit lugnande. Han öppnade dörren för att själv kliva ut men stängde dörren igen då Cleo satte sig ner bakom ratten.
”Förlåt,” hasplade han genast fram, ”jag borde ha berättat för dig.”

Cleo kröp över till hans knä och kramade hårt om honom. Hon slöt ögonen och gömde ansiktet i hans hals.
"Jag vet att du aldrig hade utnyttjat mig men det skrämde mig att veta att du skulle kunna..." sade hon tyst och smekte hans armar. "Allt det här skrämmer mig men jag är så... kär i dig så jag kan tänka bort det men det kom som en chock. Förlåt." sade hon tyst och kysste lätt hans hals.

Han omfamnade henne omedelbart och begravde ansiktet mot hennes hår. En stor del av honom hade varit rädd över att ha förlorat henne. Till all tur hade han haft turen på sin sida.
”Förlåt att jag utsatt dig för allt det här,” mumlade han tyst, tänkte inte släppa det hela bara sådär.

Cleo skakade på huvudet och kysste hans kind innan hon log mot honom. Hon mådde bra och han mådde bra, för henne var det allt som spelade roll.
"Jag är helt galen i dig, Jonathan." sade hon bara och smekte hans kinder. Hon kunde inte säga att hon älskade honom för det visste hon inte ifall hon faktiskt gjorde men något kände hon då verkligen för honom.

Jonathan pressade fram ett leende och kysste henne sedan mjukt på läpparna. Han var helt galen i henne också, hon skulle bara veta hur han kände för henne. Han lutade sedan huvudet aningen bakåt för att kunna se henne i ögonen.
”Du är en ängel,” mumlade han.

Cleo sken upp av hans kyss, det kändes som att allt blev enklare efter hans kyss. Hon rodnade svagt och drog en hårslinga bakom örat. Hon visste inte alls vad hon skulle svara så hon lät bli. Hon satt istället och granskade honom en stund.