Eragon [Privat rollspel]

När hon vaknar igen är hon inlåst i källaren.

Jag vill inte sitta ihopkrupen här i mitt gömställe med Ór. Jag vill hjälpa mina vänner, eller åtminstonde veta om de redan är döda. Fast... Jag kan göra det. Jag svor på att gömma mig, men inte att jag skulle hålla mig gömd, och jag tänker inte bli upptäckt av Galbatorix. Jag väntar till natten och sedan letar jag efter mina vänner.

Natten faller. Steg hörs och Murtagh kommer gående. Men han fortsätter utan att ge henne en blick.

Äntligen natt. Jag måste vara försiktig. Jag vet inte vem jag kan lite på. Jag ska börja med att hitta Aily. Jag känner henne bäst och märker snabbast om något är fel hos henne.

Aily följer honom med blicken.

Jag går till källaren. Det skulle vara en perfekt plats att fånga någon i. Murtagh är där framme, men jag ser inte om han är ensam eller om någon mer är där. Ór säger att hon känner Ailys lukt, och hör hennes andetag, så troligen är hon också där.

Några andra kommer ner.

Murtagh går någonstans, och jag passar på att gå in. Där är Aily.
"Har du svurit något till galbatorix än? Svara på det gamla språket", viskar jag bara.

"Nej det har jag inte!"

Jag andas lättad ut.
"Kom. Snabbt!"