När barnen gick i skolan och Voldemort hade vunnit.

Xenia kännde någon hälla i henne en dryck som hon försökte svälja även mycket kom utanför.
Genast försvann mörkret och sakta, sakta öppnade hon ögonen och såg på Fai.
Hon försökte röra på sig men kunde inte, hon såg förskräckt på Fai.
Tänk om hon skulle vara lam hela sitt liv.
- Fai, kved Xenia svagt och försökte röra på handen.

Fai trodde han skulle hoppa upp och ner av lycka när hon vaknade
"ja jag är här" sa han och kramade om hennes hand och såg på sin far
"ge det tid. Om du aktar lite på dig ska jag undersöka henne" sa Jezebel
"jag lämnar inte hennes sida" sa Fai bestämt
"det behöver du inte heller" sa Jezebel och började undersöka Xenia

Xenia började långsamt, långsamt få tillbaka kännseln i kroppen.
Hon tryckte Fais hand och log.
- Så, jag ska inte lämna dig, sa hon svagt och log mot Fai och såg sen på Jezebel.
- Tack, sa hon och försökte le, men hon kände sig fortfarande svag.

"jag hoppas inte det, för jag håller mitt löfte. Dör du gör jag det med" sa han och kramade om henne. Jezebel såg på Fai men sa inget. Hans föräldrar var bra konstiga
"ingen orsak. Ta det lugnt nu" sa Jezebel och gick bort till Cara och de började diskutera något lågt och Fai antog att det hade med honom att göra men han sa inget utan såg på Xenia
"hur mår du?" frågade han och la sig bredvid henne i sängen

Hon log svagt och kysste honom, egentligen ville hon protestera men hon orkade inte.
Och visst förstod hon honom, hon ville heller inte leva om Fai inte gjorde det.
Hon tog hanns arm och la om sin midja.
- Jo det är okej, helt slut och trött bara, sa hon och slöt ögonen.
- Stannar du här hos mig Fai?, mumlade hon trött till honom.

Fai höll om henne och kände hur glad han var av att veta att hon var okej. "jag är lättad över att du bara är trött" sa han och pussade henne i pannan "jag stannar alltid hos dig. Jag är för alltid vid din sida" sa han och slöt ögonen och somnade lätt. Han skulle vakna så fort hon behövde honom

Xenia log mot Fai.
- Tack Fai, sa hon tyst innan hon somnade, med Fai vid sin sida kände hon sig trygg.
Och hon somnade strax.

Fai vaknade en stund senare och såg på Xenia som sov. Fai kände att han var hungrig så han steg försiktigt upp för att inte väcka henne och gick till köket och gjorde i ordning en sallad och såg Voldemort sitta i matsalen
"Fai jag vill prata med dig!" sa han allvarligt
"synd för dig. Vill du något kan du prata med min mor" sa Fai kalltnoch gick till sitt rum och låste dörren. Han satte sig i soffan och åt tyst på sin sallad. Han såg på Xenia och log svagt. Just nu var hon hans enda ljuspunkt

Xenia sov och när hon tillsist vaknade förstod hon på ljuset att hon hade sovit i flera timmar.
Hon såg på Fai som satt i en fotölj och satte sig upp i sängen, det snurrade till lite grann men hon antog att det var efterverkningar.
Hon såg på Fai och den tomma tallriken, och kännde att hon var hungrig.
- God morgon, eller vad man säger, sa hon leende.
- Fai, vet du vad?, jag är hungrig, sa hon roat till honom.

Fai vände sig mot Xenia när hon vaknade
"godmorgon sötnos" sa han och kysste henne och nickade "Voldemort är nog kvar där ute" sa han tveksamt och gick fram till en väg och öppnade den och ett litet kök var.
"jag fixade det för ett tag sedan, särskilt när jag ville vara ensam o inte träffa folk" sa han leende och såg sen på Xenia "så vad vill damen ha?" frågade han