Harry Potters liv efter striden [SV]
Forum > Fanfiction > Harry Potters liv efter striden [SV]
| Användare | Inlägg |
|---|---|
|
GiinnyyyPotter
Elev |
Kyapåre!
27 jan, 2012 21:20 |
|
Ginny00
Elev |
Yihooo jag är bättre idag. Och för att gratta onlyoliviaa får jag nog se till att bli klar idag
28 jan, 2012 10:56 |
|
Hermia
Elev |
Skrivet av Ginny00: Yihooo jag är bättre idag. Och för att gratta onlyoliviaa får jag nog se till att bli klar idag Jippie! Once a MADling, always a MADling 28 jan, 2012 11:09 |
|
Ginny00
Elev |
För övrigt får ni gärna köpa mina guldkort, Harry och Ron ^^
28 jan, 2012 12:30 |
|
SweetSweet
Elev |
JÄTTEBRA!! föörlåt har inte varit inne på jääääääääättelänge!
If I'm louder, would you see me? Would you lay down, in my arms and rescue me. 'Cause we are the same, you save me. When you leave it's gone again... 28 jan, 2012 13:11 |
|
Ginny00
Elev |
Kapitel 22: Katten som överlevde
”Jag är rädd för att gå in i det här huset”, muttrade Ginny och ryggade tillbaka när de närmade sig huset där Harry en gång för länge sedan överlevt Voldemort. ”Det är inte farligt…” Harry log. ”Jag har varit inne här förut, och jag ser ut att vara vid liv, va?” ”Ja ja… Men jag gillar det fortfarande inte.” Hon suckade, men skjöt ändå upp grinden och tillsammans började de ploga sig fram genom de meterhöga snövallarna. Deras jeans var genomblöta när de till slut var framme vid dörren, men Harry trollade de snabbt varma igen. ”Det här är läskigt”, sa Ginny tyst, men trots det greppade hon handtaget och sköt försiktigt upp dörren. Inuti huset såg det likadant ut som det gjort förra gången, med undantag från en sak. På hallmattan låg en mager svart katt, med en vit fläck i pannan, och pep. ”Den här katten har jag inte sett förut”, sa Harry och satte sig på mattan bredvid mig. Katten slickade honom tillgivet på fingret, som en hund. ”Den ser inte ut att må särskilt bra.” ”Nej…” Ginny satte sig bredvid katten och strök den försiktigt över pälsen. ”Jag har alltid gillat katter. Undrar hur han kom in här?” ”Det kan man fråga sig… Vi kanske borde ta hem honom, försöka få honom att överleva?” ”Ja… Det kan vi göra.” Hon reste på sig. ”Men nu vill jag få titta mig omkring här. Visa mig, du har bott här.” Hon log retsamt mot honom. De tittade runt i huset en stund. Harry hade ju redan varit där en gång, men han erkände för sig själv att det fortfarande kändes väldigt speciellt. Den lilla katten fortsatte följa efter dem och buffade då och då på deras fötter, vilket varje gång fick Ginny att skratta glatt. ”Jag gillar katter…” Hon kliade den bakom örat. ”Jag vet”, sa Harry med ett minne i huvudet. ”Det gjorde du när du var 11 också… Du var helt förstörd när Mrs Norris förstenades.” ”Det var jag”, erkände hon med ljust rosa kinder. ”Jag älskade katter och dig, vad jag kommer ihåg.” Harry skrattade. ”Det där lät roligt… Du kunde inte prata med mig heller, kommer du ihåg det?” ”Alltför väl.” Hon rös men log sedan istället. ”Jag gillar det här mer, att både vara kär i dig, gift om man ska vara noga, och kunna prata med mig.” Hon kysste honom snabbt. ”Får jag ställa en fråga?” ”Det får du alltid.” ”När förstod du att du gillade mig… mer än förälskelse?” Hon tittade nyfiket på honom och Harry funderade för allt han var värd. ”Jag tror det var när det var så svårt att göra slut med dig”, sa han efter att ha funderat ett tag. ”Du, då?” ”Runt den tiden… När du gjorde slut med mig.” Hon suckade men log sedan igen. ”Finns det några fotoalbum här?” ”Ingen aning… Men det borde göra det. I vardagsrummet, kanske?” Harry gick in i vardagsrummet och satte sig vid bokhyllan för att leta. ”Här”, sa Ginny efter någon minut och drog ett gammalt svart fotoalbum. ”Får jag titta?” Hon skrattade. ”Tillsammans med mig”, sa Harry med ett leende och öppnade den första sidan. Det var en lustig känsla att titta på en massa bilder av sig själv. Det fanns visserligen några i albumet han fått av Hagrid för en evighet sedan, men de flesta var nya och på många av dem syntes det verkligen hur lik Albus var Harry. ”Det är nästan komiskt hur lik Albus är dig”, sa Ginny när de kom till den sista sidan. Hon tittade upp på Harry, som var tårögd av alla bilder. Hon log lite vid åsynen av honom och strök försiktigt bort tårarna. Harry svalde för att hämta lite kraft. ”Ja… Det är komiskt.” ”Ni hade en katt“, sa Ginny plötsligt och fastnade med blicken på ettåriga Harry som försökte dra en kolsvart katt i pälsen. ”Det är inte samma”, sa Harry snabbt. ”Nej. Men då borde det väl finnas kattmat här? Man kan trolla den fräsch.” Hon kliade den lilla kattungen bakom öronen. ”Det har du rätt i…” Harry reste sig från soffan de satt sig i och gick in i köket. Usch vilket dåligt slut men jaja. Grattis onlyoliviaa! 28 jan, 2012 14:20 |
|
heddai
Elev |
28 jan, 2012 14:31 |
|
Nagato Seno
Elev |
Den var bra!
Enade vi stå, splittrade vi falla 28 jan, 2012 14:34 |
|
Cindy
Elev |
28 jan, 2012 14:36 |
|
Hermia
Elev |
Fantastiskt
Once a MADling, always a MADling 28 jan, 2012 14:50 |
Du får inte svara på den här tråden.



Mugglarportalen