PRS Lupple & Medi

"Jag kan ta lite mer pannkakor de var gudomliga." Hon såg på honom och skakade på huvudet.
"Nej det går bra. Ska jag behöva gömma när jag äter eller? Drick framför mig ." Hon satte sig ner och log mot honom.
"Ska vi berätta vart vi åker?"

Dorian öppnade hennes kylskåp eller det vanliga och tog fram tallriken med pannkakor som var kvar och ställde det framför henne och tog fram bestick och tallrik och tillbehör till henne.
Han såg på henne och bet loss öppningen och hällde i det i koppen.
"De vet redan. Vi hör väldigt bra. Om du vill prata hemligt så behöver du viska eller sätta på typ bakgrundsljud och sen viska. " Sa han och pekade mot micron.
"Om du vill värma." Sa han log svagt innan han tog några klunkar av blodet.

Hon lade upp några och ställde in i mickron och stängde sedan och satte på. Lade tillbaka resten och såg på honom.
"Hur smakar blod för dig?" Hon pekade på honom.
"Jag har frågor kvar och jag vill veta." Hon såg på honom.
"Du får 20 poäng om du svarar."

Dorian såg oförstående på henne när hon frågade. Det var en intressant fråga men hur skulle han beskriva det?
"20 poäng, jag ska svara." Sa han och tog en klunk och försökte verkligen smaka på det.
Men han kunde bara känna hur hungern, törsten slocknade och hur han ville ha mer.
Han flyttade sig lite ifrån henne och ställde undan koppen.
" Jag svarar senare." Sa han med ett svagt leende och drack upp blodet från koppen och hällde ut de sista dropparna ur den första påsen och slängde påsen.
" Det är ett beroende. Jag älskar det, jag hatar det, jag kan aldrig någonsin klara mig utan det. Att släcka törsten är oförklarligt underbart. Jag är ju törstig nästan alla timmar och dygnet och ännu mer i närheten av dig. Och att vara törstig är tortyr och blodet är botemedlet." Sa han tyst och sänkte blicken.

Hon såg på honom och log svagt.
"Det är ett svar som är acceptabelt." Hon såg på honom och tog ut pannkakorna och började att äta och log mot honom.
"Jag borde köpa en fickplunta åt dig så du kan vara på stan med mig. Ha blod i den och ingen skulle veta vad det var."

Dorian såg på henne och skrattade lågt till.
"Det är en väldigt bra idé. " Sa han allvarligt- varför hade han inte tänkt på det tidigare?
"Du är så smart." Flinade han innan han bet upp andra påsen men bet fel och började dricka direkt ur påsen. Den var slut väldigt fort och han kastade den och sköljde ur sin mugg och satte sig ned och slöt ögonen. Samlade sig och tittade sedan på henne.

"Jag trodde du redan hade en sådan." Hon såg på honom och lade huvudet på sned och log.
"Men vi får gå förbi en sådan affär och köpa en och så kommer det ordna sig."
Hon reste sig och ställde in disken i diskmaskin och log mot honom.
"Jag ska bara be Alexander ta bort droppet. Jag hör honom på övervåningen."

Dorian skakade på huvudet. " Det har jag verkligen inte." Sa han och flinade lätt.
"Låter som en bra plan." Sa han och log mot henne och nickade till det sista hon sa medan han sköljde sig runt munnen och tittade över kläderna. Rena, fina. Funkade för stan.

Hon gick upp och när hon kom ner var hon färdig att åka och hon såg på Dorian.
"Så Venedig nästa." Hon log och drog på sig en övertröja och såg på honom.
"Ifall det blir kallt."

" Bra tänkt." Sa han och tog hennes hand försiktigt och gick ut med henne från huset. Till garaget och såg på henne.
"Välj vilken bil du vill åka i." Sa han och flinade lite.
De hade ju det mesta i överflöd. Fördelen med att vara så gammal att ha kunnat investerat på rätt saker, jobbat i olika yrken och haft gamla saker att sälja i dyra aktioner.