Rollspel

Isis tittade på honom och sa.
- Luke, det är inte roligt, jag är inte på det humöret just nu.

Hon kände på sig hjärta och hon hade högra puls än normalt.

Luke trodde att det skulle vara skönt men men

Isis gick runt i 1 och en halv timme då fölet började sparka oerhört starkt och hon flämtade och önskade båda att hon slapp genomgå det smärtamma fölandet men ville samtidigt få det överstökat och hon flämtade igen och sa smärtamt.
- Luke....mamma.

Luke rusade fram till Isis

Miranda gjorde det också och Isis flämtade och sa.
- Det är dags nu...aahhh.

Luke försökte att behålla lugnet

Isis lutade sin människokropp mot Miranda och försökte föra djupa andetag som Miranda hade sagt och Miranda sa.
- Isis, du måste lägga dig ner, fölet kan inte komma ut medan du är stående.

Isis skrek igen och var inte sen med att lyda och hon la sig klumpigt ner och andades med så djupa andetag det bara gick.

Luke hämtade lite skinn som hade blivit över

Isis hade lagt sig på sidan som hennes mamma sagt åt henne och varje sammandragning fick henne nästan att skrika och Miranda hade hämtat något och la den blöta saken på Isis panna.

Luke la skinnet på marken