Hogwarts yngre dödsätares kärleks historia

Skriv mer? owo

Alltså denna är asbra ju! Du skriver super bra också! Men detta är bara en fråga då, men skulle du vilja läsa min FF? Det skulle vara kul om du la en kommentar! http://www.mugglarportalen.se/#forum.php?topic=16441

Jättebra

Jätte bra!

Super bra!

Här är ett nytt kapitel! Hoppas ni gillar det och glöm inte att era kommentarer betyder allt! ♥


Kapitel 40


Draco


”Vad tänker du på?” viskade Draco mjukt och kysste Hermiones nacke. Han kände hur hon rös av välbehag och Draco log.
Hermione vände sig mot honom.
”Inget” log hon och kysste honom. Men Draco slogs plötsligt av en tanke och avslutade kyssen.
”Vi har lektion om någon timme” sade han och smekte hennes kind.
”Just det…” sade hon och såg nästan förvånad ut. Draco skrattade.
”Har du, av alla människor, glömt att vi har lektion?” frustade han.
Hermione såg närmast förödmjukad ut.
”Vadå, kan inte jag få glömma något en enda gång?” frågade hon och såg honom stint i ögonen.
”Jo, självklart” sade han och gjorde ett misslyckat försök till att försöka samla ansiktet.
Hermione slog till honom på armen och även hon skrattade. Det var verkligen inget hårt slag och Draco kände det knappt, men revanschlusten väcktes i honom och han började att kittla henne. Hermione vred sig under Dracos fingrar och vrålade av skratt. Hermione försökte åla sig ur sängen och bort från Draco, men han höll henne fast och hon kunde inte smita.

En timme senare hade Draco lektion i örtlära tillsammans med Hufflepuff. Draco hade missat en hel del och det skulle ta flera dagar att komma ikapp igen…
Just nu jobbade han med Pansy, som var tack och lov hel koncentrerat försökte avsluta paruppgiften de fått. Draco stod mest och tittade på.
Örtläran tog slut och Draco sprang nästan ut från klassrummet. Han hade inte bråttom egentligen till sin nästa lektion, som var förvandlingskonst. Men så snart dagen tog slut, desto snabbare skulle han möta Hermione…
Förvandlingskonsten segade sig fram trots att Draco verkligen försökte få tiden att gå genom att förvandla så mycket vinäger till vin som möjligt. Han hade redan gjort fem flaskor och var mycket uttråkad. Han sneglade åt Blaise som var djupt koncentrerad på att försöka få sin rosa vätska till vin.
”Hur lyckas du? ” frågade han ursinnigt. ”Har Granger lärt dig eller?” lade han viskandes till och flinade.
”Nej, jag är född begåvad” flinade Draco tillbaka.
”Visst, vi säger det…” sade Blaise och försökte sluta att flina.
Draco slog till honom på armen, efter att ha sett så att McGonagall inte skulle se.
”Aj!” utbrast Blaise .
”Mr Malfoy och Mr Zabini! Skärp er och fortsätt jobba!” kommenderade höken McGonagall.
”Visst, professor McGonagall” sade Draco och förvandlade ännu en flaska vinäger till ett djuprött vin.

Draco hade håltimma och han spenderade den tiden i uppehållsrummet.
Han behövde en dag som han kunde få in dödsätarna i slottet, en dag då Dumblegubben helst inte var här...

ÄLSKAR DET! 8D ♥

bra!


vad säger jag? det var helt supermegaazomefoxiehot!

AWESOME!!!!!

mer