(PM) En mugglare på Hogwarts

JÄTTEBRA !!!!!!!!!!!!!!!!!!

Kapitel 47
Draco Malfoy
Den konstiga flickan som kommit hit förra året dolde någonting. Hon var säkerligen smutsskalle. Men det var inte bara det. Och varför hade hon knuffat bort Potter. Det förstod jag inte alls. Hon räddade inte livet på honom. Allt hon gjorde var att hon sparade honom lite smärta, och till och med hon måste ha förstått att han förtjänade det. Hon var korkad. Korkad men inte feg. Det var förstås de flesta av dem i Gryffindor, förutom Granger förstås. Jag hade fått straffkommendering. Jag var arg. Det är klart att jag räknat med det, men en månads straffkommendering på varje vardag! Dessutom var det inte ens värt det som det hade varit om det vart Potter jag träffat. Jag skulle fråga pappa om henne. Sedan skulle jag använda all information jag fick om henne för att förstöra hennes liv.

Bra!

Helt otroligt bra!

Jätte bra!!!!

Bra! Han borde inte få så mycket info om henne… eller?

Asså jag älskar er!!!!!

Superbra som vanligt!

Kapitel 48
”Hon svimmar ofta.” hörde jag någon säga. Det var Fred. Det var jag säker på. Jag hade börjat kunna skilja på Fred och George ganska bra nu, och det där tonfallet var Freds.
”Det är bara för att hon utsätter sig själv för mycket.” hörde jag George säga.
”Jag vet varför. Jag säger bara fakta. Hon svimmar nästan hela tiden!” svarade Fred.
”Det är inte hennes fel!” hörde jag Hermione säga hetsigt. Jag låg på en säng, en säng i sjukhusflygeln antog jag. Jag hade precis vaknat men jag hade inte öppnat ögonen ännu. Anledningen är att jag hade märkt att det är det bästa sättet att få personer att berätta sanningen när de tror att man inte kan lyssna. Fred hade rätt. Jag hade anledning att vara här alldeles för ofta. Just nu antog jag att det var på grund av smärtan i ansiktet.
”Det sa jag aldrig.” muttrade Fred.
”Den här gången var det mitt fel. Förbannelsen var menad mot mig och det var jag som provocerade Malfoy.” hörde jag Harry säga bittert. Jag suckade nästan högt. Tänkte han skylla på sig själv.
”Fast såg ni hur hon skällde ut honom efteråt!” hörde jag Ron säga. ”Hans vettskrämda min var fantastisk!” jag kunde nästan se honom sluta ögonen med ett drömmande uttryck i ansiktet. Jag kunde också se framför mig Hermiones missnöjda blick när hon sa,
”Det kunde ha gått riktigt illa.”
”För Malfoy ja! Annie skulle lätt ha klått upp honom.” sa George. Nej, tänkte jag det skulle jag inte. Han är starkare än mig. Det visste jag. Så naiv var jag inte.
”Såg inte du vad som hände? Malfoy skickade henne till sjukhusflygeln!” sa Harry, jag ville inte höra mer egentligen, men jag låg kvar utan att röra en min. ”Hon är chanslös mot en trollkarl eller häxa som har sin trollstav! Det är därför vi måste vara försiktiga med henne! Hur lite hon än vill det så är hon ändå mer utsatt och mer sårbar än oss andra!”

Toppen, jag älskar din inlevelse!