Cipriano & Everly [privat]

Att han inte kommenterade saken förvånade henne en aning. Hon hade inte trott att han skulle låta saken vara, att han skulle lita på henne. Då han frågade om hon var hungrig skakade hon på huvudet. Någon mat skulle hon som sagt inte få i sig mer idag. Det enda hon ville var att få komma hem men den önskan skulle knappast bli uppfylld.
Trött gnuggade hon sig i ena ögat och kvävde en gäspning.

"Försök sova. Du kan ta sängen." Sade han och tog sin dator. Han svalde hårt och såg på henne. Han gick mot dörren och fuktade sina läppar. "Jag behöver nyckeln till Olivias rum." Sade han sedan.

Kay reste sig upp på skakiga ben. Hon undrade vart han tänkte sova då han erbjöd henne sängen men vågade inte fråga. Hon ville bara lägga sig ner och hoppas på att allt - på något magiskt sätt - skulle se bättre ut då hon vaknade upp igen. Hon räckte honom nyckeln till Olivias rum utan att se direkt på honom, osäker på ifall hon ville möta hans blick.

Jason drog upp hennes huvud lite så att hon såg på honom.
"Jag lovar dig att jag inte kommer skada dig. Om det känns bättre så finns det vapen där." han nickade mot en byrå. "Ifall du inte riktigt känner dig trygg." Sade han och såg på henne en stund.

Kay såg en aning motvilligt på honom eftersom han helt klart ville att hon skulle göra det. Hon nickade bara till svar på det han sa. Trots att det kunde vara bra att veta om att det fanns vapen i rummet hon kunde försvara sig själv med, så vore det ingen bra idé för henne att röra vid dem. Hon visste ju inte hur man hanterade en pistol eller dylikt och det skulle kunna sluta riktigt illa.

"Behöver du något eller ska jag låta dig vara?" Undrade han och svalde hårt. Han ville inte riktigt låta henne vara, hon verkade ostabil. Han svalde hårt och lutade sig mot dörren.

Kay ville helst att han skulle gå därifrån men det här var hans hus, det kändes inte riktigt rätt att be honom lämna henne ifred. Nu kände hon att hon var på vippen att börja gråta igen. Hon visste inte vad hon kände eller vad hon ville förutom att sova.
"Lämna mig ifred," viskade hon tillslut bedjande.

"Okej, godnatt Kay." Mumlade han och gick ut från rummet. "Lås, öppna inte för någon." Sade han lch stängde försiktigt dörren efter sig.

Hon tassade försiktigt fram till dörren och låste den. Efter många om och men bestämde hon sig för att låna en tröja av honom. Det skulle vara bekvämare att sova iklädd något mjukt tyg. Hade hon tur så skulle hon snart få klä sig i sina egna kläder igen så hon slapp låna hans. Då hon bytt om kröp hon ner i sängen och drog upp täcket till hakan. En lång stund låg hon och tänkte på allt möjligt men eftersom att hon var utmattad efter dagens händelser så somnade hon tillslut.

Jason gick till rummet Olivia var i och höll på med sin dator en stund innan han la sig ner på soffan. Det dröjde inte särskilt länge förrän han somnade.