Everly & Cipriano [PRS, fallen ängel]

Freya vände blicken åt sidan när hon hörde hans röst från det hållet. Hon hoppade ner från huven och rusade fram till honom. Hon kramade hårt om honom och tryckte ansiktet mot hans hals.
"Ace..." mumlade hon och smekte hans nacke. Hon drog sig undan och granskade hans ansikte.

Det ryckte i hans mungipor då han såg hur hon hoppade ner från huven och kom springande fram till honom. Han omfamnade henne i en bamsekram och vilade kinden mot hennes hjässa.
"Min ängel," mumlade han igen då hon drog sig undan. Han kupade sina händer kring hennes kinder och lutade sig närmare för att placera en lätt kyss på hennes panna.

Freya log stort och såg på honom. Hon drog bort hans händer från sina kinder och kysste leendes hans knogar.
"Du vet att jag hatar när du trycker ihop mina kinder." Log hon och smekte lyckligt hans händer.

Det var sällan Ace inte kom på något att säga men det här var en sådan stund. Han kunde knappt begripa att Freya verkligen stod här och kom ihåg honom, att hon besvarade de starka känslor han hade för henne.
"Jag trodde att jag hade förlorat dig," erkände han och såg allvarligt på henne. Aldrig mer ville han - eller tänkte han tillåta - att någon tog Freya från honom igen.

"Förlåt, jag var lite trött igår bara." Log Freya och la sina händer på hans kinder. Hon smekte hans ansikte och kramade lyckligt om honom igen. Hon varken mindes eller visste att Raina tagit hennes minnen. Hon visste inte ens att hennes minnen försvunnit. Freya drog fingrarna genom hans mörka hår och placerade små kyssar överallt där hon kom åt.

Ace gav henne en undrande blick. Vad pratade hon om? Han räknade dock ganska så snabbt ihop två plus två och förstod att det var Raina som låg bakom det här. Hon hade gett Freya hennes minnen, men tydligen sett till att Freya inte skulle komma ihåg eller vara medveten om att Raina tagit hennes minnen från första början. Han knöt knogarna och ansträngde sig för att inte ytligt reagera på det hon sagt.
"Du skrämmer mig ibland, min ängel." Med ett svagt leende på läpparna strök han tummen över hennes kind.

Freya fnissade till och kysste honom snabbt.
"Men du älskar mig ändå!" Log hon glatt och pussade honom överallt i ansiktet. Hon skrattade till och smekte hans bröstkorg. "Så vad ska vi göra?" Log hon och såg på honom.

"Det gör jag och det ska du alltid komma ihåg." Ace kramade om hennes händer och skrattade till då hon pussade honom överallt i ansiktet. Även om han inte kunde känna hennes läppar mot sin hud så värmde det hans hjärta och det var allt som betydde något för honom.
"Vad du än vill hitta på." Han var med på vad som helst, han ville bara njuta av hennes sällskap.

Freya log stort och flätade lyckligt samman deras fingrar. Hon lutade kinden mot hans axel och slöt ögonen i några sekunder.
"Jag vill se mer av stan, vi flyttade just hit." Log hon och smekte hans handryggar med sina tummar.

Han nickade lite innan han började gå.
"Berätta mer om Raina," bad han, "hurdan är hon som person? Du har inte sagt så mycket om henne än. Har ni hittat något hus att bo i?" Han skulle komma att ställa många frågor eftersom Freya för tillfället var den han förhoppningsvis skulle få bra och användbar information av.