Avatar legend of Vera - Nutid

" Men jag gör det " mummlade Leon mycket lågt och gick in efter henne. Han gick till soffan och la sig. Just så låg att hjälpa avataren i fokus för honom

Tim ledde sina nyfunna vänner genom skogen fram till Von Smith huset.
" Där inne har ni henne " sa Tim och pekade mot ett fönster som tillhörde Veras rum.

Aaron flinade och sträckte på sig.
"Okej, så vi tar oss in och tar henne helt enkelt" sa han och gnuggade händerna mot varandra. Mika flinade och tittade upp mot ett fönster.
"Det där fönstret är öppet" sa hon och skapade en trappa av is. Hon gick upp, och frostade fönstret, och knackade försiktigt sönder glaset. Hon klättrade in och vinkade in sig de andra.

Tim hoppade enkelt in och log han tillhörde dom här nu kände han och skulle aldrig nånsin kunna känna sig hemma i detta hus igen.
" Hennes rum ligger hitåt " sa Tim och ledde dom till veras rum. På dörren var det en skylt med Veras namn på med massa hjärtan samt ett familjefoto där inte Tim var med. Tims ögon mörknade igen.

Vera låg och sov inne i sitt rum hon sov med bara nattlinne på sig. Hennes röda hår var uppsatt i en fläta så det inte skulle trassla till sig på morgonen.

"Hur vet du det?" väste Aaron när Tim pekade ut hennes rum. De klev in och mycket riktigt, där låg Avataren och sov. Aaron flinade, och lade handen över munnen på Vera samtidigt som Meka frös vatten runt fötterna och händerna på henne.

" För att det där är min helt underbara fantastiska syster " sa Tim otroligt sarkatiskt. Vera vaknade chockat upp när hon kände isen mot sina händer och fötter. Hon försökte i vild panik ta sig loss. Hon såg mot Tim med Bedjande blick om hjälp men Tim ignorerade den blicken.

Aaron gapade och tittade på Tim.
"Din syster?" sa han och koncentrerade sig inte riktigt på vad han gjorde.

" Ja och snälla fokusera på vad du gör " sa Tim och sträkte ut handen mot några decor stennar bände om och formade en någolunda stor sten. Han slog Vera med den så att hon svimmade av. Vera han bara känna stor besvikelse mot sin bror fast den känslan hade hon känt i många år.

Aaron vände blicken mot den avsvimmade Avataren och lyfte upp henne på axeln.
"Vi får nog ta huvudvägen ut, vi kan inte klättra genom fönstret med henne" sa han och tittade frågande på Tim efter vägbeskrivning.

" Okej följ mig och föreslår att dörr nummer 2 till höger från denna gör ska frysas utanpå föräldrarna sover i det rummet " sa Tim allvarligt. Och började gå mot dörren ut ur veras rum. På väggarna fanns det fullt med småbarnsbilder på bara Vera själv hade han ingen småbarnsbild på sig själv då föräldrarna tyckte det bara var slöseri att ta bilder på honom när Vera var deras favorit.

Meka gjorde som han sa och frös dörren, och följde sedan med Tim ut.
"Det finns en stuga i skogen, vi kan dra dit" sa Aaron och nickade mot skogen de hade kommit från.