The School [PRIVAT Memory & Zora]

Angel såg på honom tyst och hoppar ur bilen.
-Okej men du bör vila egentligen med Will. Du vet det släpper inte bara för man e ute
sa hon lugnt och stängde bildörren och kollade runt och väntade på honom.

Lucas nickar och smalar snabbt ihop sitt och läraren såg upp
-e ni klara e det fritt att gå.
sa Kvinnan mjukt och Lucas reser sig tyst upp och la allt i vskan och tog den

"Jag får känslan av att du inte vill att jag ska följa med ut och gå," skämtade han. Will förstod mycket väl att hon bara tänkte på hans bästa. Det lät väldigt frestande att stanna inne och vila men han hade redan mer eller mindre gjort klart att han tänkte följa med ut och då tänkte han inte backa ur. Han slog in portkoden och styrde sedan stegen mot trapporna. Han bodde på tredje våningen och tyckte att det var onödigt att åka den biten med hissen. Dessutom var det bara nyttigt med lite vardagsmotion.


"God fortsättning på dagen," log April mot deras lärare och vinkade innan hon lämnade klassrummet. Hon styrde sedan stegen fram till sitt skåp för att lämna av onödigt material hon inte behövde med sig hem där. Sedan tog hon ett titt på schemat för att veta hur sista skoldagen för veckan skulle se ut. På fredagar hade hon bara tre lektioner vilket var skönt, att sluta tidigt var alltid uppskattat.

Angel skrattar till lite och smet direkt efter honom, hon som inte kudne gå i trappor eller rättar sagt "halv" joggade upp och väntde in
-dåså då får du följa med väl. Bara det blir en lång runda för Blixten måste röra sig och jag måste röra på fettet.
retas hon till Will

Lucas log till och nickar tyst och gick direkt ur klassrummet, tyst gick han till skåpet och började fxa med sina böcker. Efter en stund gick han direkt emot utånen emot bilen

En lång runda lät både bra och dåligt i hans öron. Bra eftersom han trodde att vara en stund utomhus skulle hjälpa att lindra huvudvärken, dåligt eftersom han inte visste om han skulle orka eller ha lust med någonting annat än ligga i sängen resten av dagen. "Vilket fett?" ifrågasatte han henne sedan förvirrat. Det han hade sett av hennes kropp hade hon inga extra kilon att göra sig av med.


När hon var klar vid sitt skåp skuttade hon efter Lucas. Hon visste inte om han hade andra planer för eftermiddagen men en kram ville hon i alla fall ha om de behövde skiljas åt nu. "Lukey!" gnällde hon och putade med underläppen samtidigt som hon sträckte ut sina armar mot honom.

Angelica kollade på honom och flinar av hans ord. Man såg hon var glad idag inte sin åsn deppdag som hon hade igår. Hon hade ärlgit blivit utkastad ifrån alla lektioner utom Wills.
-DEt sitter på ställen du inte har sett.
retas hon driekt oc hruker på ögonbrynen på skoj
-Rumpan sätter sig allt på tro mig
sa hon och skrattar till.

Lucas stannar och hjöer ögonbryenn som om han inte fattade. Ett flin spred sig på hans läppar och han skakade på huvudet
-du e för stö att motstå
sa han mjukt och karmar henne unu

Will kunde inte låta bli att dra på mungiporna och skaka lite på huvudet. "Jag tycker din rumpa är riktigt fin, om jag får säga det själv," svarade han lekfullt och vickade på ögonbrynen. Han fiskade sedan upp hemnyckeln ur fickan och låste upp dörren till lägenheten. I hallen möttes han av en mycket glad hund. Efter att ha hälsat på Blixten försvann Will längre in i lägenheten för att försäkra sig om att inga olyckor hade skett under tiden han och Angelica varit i skolan.

Belåtet la hon armarna om honom och lutade kinden mot hans bröstkorg, drog in doften från honom. Trots att hon önskade att kramen kunde räcka i evigheters evigheter så visste hon att hon så småningom skulle behöva släppa taget om honom. Som sagt kanske han hade annat för sig under eftermiddagen och hur gärna April än ville umgås med honom, ville han nog inte ha henne svansande efter sig stup i kvarten.

Angelica skrattar till
-då vet jag vad din blick e ibland
retas hon och hälaade på blixten efter will och log lite och suckar, henes sko låg bara 1 meter in söndertuggad
-sa ju det han äter mina saker
sa hon och såg på honom.


Lucas flinar och såg ner på henne
-jag har håla ska du med och äta glass?
fårgade han mjukt och strök undan en hårslinga ifrån ehnnes kind

Han skrattade för sig själv när han hörde Angelicas svar. Hunden hade lyckligtvis inte förstört någon av hans saker. Det skulle i och för sig inte ha varit jordens undergång om det hänt men han skulle ändå inte ha blivit glad. Will återvände till hallen och la en arm om hennes midja innan han vände blicken till hennes söndertuggade sko.


April tittade upp på honom och nickade. "Gärna." Hon var glad att han frågat: det betydde ju bara att han inte hade någonting annat för sig nu, någon annanstans att vara. Hon släppte taget om honom innan hon rundade bilen för att kliva in i passagerarsätet.

Angelica logtill emot honom och granskar den
-det där var mina faovirt skor
sa hon och såg på blixten som satt fint och svepte med svansen så den slog emot väggen.
-håller på arbeta med det
sa hon lugnt och la försitkigtarman om hans nacke och gav honom en puss för att bara


Lucas log och kollade å henne och låste snabbt upp, han satt sig åter i förarsätet.
-vart ska vi köra?
fårgade han

"Jag kan köpa nya åt dig," erbjöd Will sig med ett soligt leende. Han hade till och med för en stund glömt bort att han hade ont i huvudet. Skulle det vara hans skor som var söndertuggade skulle han inte alls vara lika glad som han var nu. I och för sig var han inte glad för att Angelicas skor var förstörda, han fann helt enkelt situationen roande.


Efter att ha spänt fast säkerhetsbältet vände hon uppmärksamheten till Lucas. "Stranden?" föreslog hon. Det fanns en glasskiosk där med en trevlig och glad försäljare. Till på köpet skulle de ha en fin utsikt och hade de tur skulle där kanske inte vara så mycket folk heller. Då skulle de få vara ifred och det var ju önskvärt.