Öppet PJ rollspel

Sharon kunde inte hålla sig för skratt hon heller. Det var med glimten i ögat hon tog till orda igen.
"Jorå, och allt killsnack får vi ju inte glömma" fortsatte hon med ett brett föin i ansiktet.
"Har du nåt för dig ikväll?"

"Hey, Alex. Inte okay. Jag är inte en dam. Uppfattat?!" Hon sa det med knappt leende. "Förresten. Kayla." Jag bockade framför Alex med glimten i ögat. "Trevligt att träffas, min dam. Även.... Om jag inte känner dig.... Men vart ska vi sova? Eller ska jag säga.. Vart ska vi ha den eftertraktade tjej-kvällen?" Kayla försökte att inte le.

Alex skakade på sitt huvud, "nej så klart inte hur kan man glömma det!" sa han i en låtsad förskräckt röst. "ikväll? nej hade väl tänkt att kanske bra träna eller läsa som vanligt, själv? någon anledning till frågan?" frågade han henne med ett leende.

Sam brast i skratt.
"Jag är Sam!" Sa hon och bugade sig för.... Alex? Vad det det Kayla sa att han hette?
Hon reste sig. Med ett stort leende på läpparna. Dom här människorna verkade roliga och snälla.
Hon sänkte garden lite och slappnade av.

Alex kollade på sam och höjde en "osyndlig hatt", "Trevligt att träffa dig och välkommen till Camp half blood" sa han med ett skratt.

"Men vart ska vi sova.... Och lägga våra grejor?.... Inte för att jag har något förutom mina yxor.... Och mina kastknivar.... Och mina svärd... Men vad menar ni med halvgu.... Vänta.. Säger ni att min pappa är en Gud?!"

Sam svalde.
"Ja din pappa är förmodligen en gud" sa hon fundersamt till Kayla och försökte komma på ett sätt att förklara för henne vad ett halvblod var. För uppenbarligen visste hon inte så mycket om det en så länge.
"Jo alltså..... Din pappa är en gud ja.... Du är en halvgud och........" Hon visste inte riktigt hur hon skulle förklara det.
Så hon gick över till den första frågan hon ställt.
"Vadå sova? Är inte det här halvblodslägret? Jag trodde jag skulle bo här....?"
Sa Sam och kollade runt i skogen.
Ha.... Halvblodslägret måste vara en bit ifrån. För än så länge kunde hon inte se en skymt av nåt som kunde vara ett läger.

Sharon skattade. Kayla verkade vara en rolig typ.
"Ni kommer få sova i Hermes stuga, tills er förälder är fastställd." glimten i ögat kom tillbaka.
"Fast om vi ska ha tjejkväll kanske vi kan övertala Keiron att låta oss använda min stuga. Den är ändå rätt tom."

Kayla drog upp huvan och vände sig om. "Måste man... Sova i en stuga? För... Det verkar väldigt trångt där... Och... Får man sova i skogen?" Hon vände sig om när hon sa skogen och hennes ögon glittrade. "Jag är inte jätte van att sova i sängar..."

Sam blev lite förvirrad men visade det inte. Hermes stuga? Keiron?
"Fast jag vet vem min pappa är!" Sa hon och tittade runt bland alla tonåringarnas ansikten.