Tomorrow an other day[sv]

Håller med Ciara! Du skriver fantastiskt! Och det är ett nöje att läsa dina kapitel! Du borde faktiskt verkligen bli förattare! Och ingen dålig sådan heller! Kram på dig din heöt otroliga kompis och framtida författare! ♥

Nej så bra är inte den här fanficen...och nej jag förtjänar inte en bättre...för den där var den bästa!!! Du förstår inte hur glad jag blev!!!! DU GJORDE MIN DAG BÄTTRE!!!
Och HermioneHäst, ♥<]♥♥♥♥♥♥♥♥3♥♥♥♥♥♥♥ tack så jättemycket!!!!! Jag blir tårögd...

Du gör min dag bättre hela tiden!

Och du min! ♥

*Kraaaaaaam♥*

Deeeet samma!

Nääääär kommmmer nääääääästa? Jaaaaag viiiiiiiill haaaaaaaa meeeeeeeeer!

Förlåt att jag inte har uppdaterat på länge...FÖRLÅT!!!
Men det ska förhoppningsvis komma ut ett kapitel Idag....
Sorry!

Yayyyyyyyyyyy x100000090004213568986421156689

Kapitel 6

Sirius kisade upp mot den gula tegelväggen och försökte hitta skylten som det för hoppningsvis stod kings Cross på. Han antog att det var rätt station men han ville inte råka komma in på Victoria Station eller någon annan av de som fanns inne i London, så det var säkrast att han såg skylten.
Solens äftermiddagsstrålar bländade honom rakt i ögonen så han fick sätta sin hand ovanför de för att se. Jo, då, det var rätt station. Samma gamla slitna,blå skylt med vita bokstäver satt på sin plats över glasdörrarna och visade att man kommit till Kings Cross.
James tog täten och vandrade in på den lagom folkfyllda stationen. I ett hörn in vid dörrarna stod det vagnar att lägga upp sitt bagage på och James,Sirius,Peter och remus hade ju så klart ingen lust att gå runt och kånka på deras stora packning, så de rullade fram varsin vagn och slängde upp väskorna och högst upp (om man hade) buren med ugglan i.
Det rullade in ett stort grått tåg med övervåning på vänster sida om perong 5. Det var ett sånt här snabbtåg som ingen av de fyra vännerna någonsin sätt.
-tänk vad mugglarna hittar på...sa Remus medans han med stora ögon betraktade snabbtåget.
Men snart åkte tåget och den nyss proppfula perongen var nu så gott som tom på mugglare och tåget var veck.
De fortsatte bort förbi peron 6...7..8.. Och nu stod de mitt emellan perong 9 och 10. Där var det helt tomt, men ju mindre folk det var dästo bättre. För då kunde ju liksom ingen se nr de försvann in på perong 9 och 3/4...

-börjar du Peter? Frågade James.
-visst! Svarade han och började springa rakt mot biljettspärren. Precis innan han skulle slå i det hårda teglet försvann han, han var borta. Men i stället för att bry sig om att slingersvans försvunnit in genom en orubblig vägg, gjorde de precis som han gjort och snart befann sig alla på perong 9 och 3/4.



Inne på perongen var luften sval och skön, solens sista strålar lyste in genom de stora glasfönstren och bildade stora, vackra solkatter som skiftade i regnbågens alla färger.
Det var nästan tomt på perongen men en bit bort satt två vuxna och mellan de en flicka med långt, rakt, brunt hår. Hon hade redan på sig sin långa svarta uniform. Hon var Gryffindorare, det såg man dels på märket på höger sida men också på det röda tyget i huvan. Ansiktet kunde man inte se, hör håret hängde för. James försökte minnas vem som såg ut så..men han kom inte på någon. Men om han bara fick se ansiktet så skulle han säkert komma på vem hon var.
Remus gick bort till närmaste bänk och slog sig ner. De andra följde hans exempel och de satte sig ner med en duns och kände hur orken började komma tillbaka.
-va e klockan Peter? Sa Remus.
-20 i. mumlade han tillbaka.
-då kommer väl expressen snart då, sa Sirius.
-får vi väl hoppas...vi kommer liksom inte till Hogwarts annars, sa James och stoppade in ett knallgrönt tugggummi i munnen.
Jo, då, Den stora röda Hogwarts-expressen rullade snart in på perongen. Den blänkte i solskenet medans det puffade ut grå rök ur skorstenen på den. Det hade kommit fler folk in på perongen nu och det var rätt så trångt.
-ska vi gå in, så att vi slipper trängas? Sa Sirius och sneglade bort mot Hogwartsexpressen.
-visst! Svarade de andra muntert och ställde sig upp. De trängde sig förbi alla häxor, trollkarlar och mugglare och efter en stund med trängsel var de inne i tåget.
Remus öppnade första bästa kupé och steg in.
-här är det fullt, sa en röst.
Det var tjejen med et långa håret som satt där inne och kollade på de. Hon hade stora mörkgröna ögon, en lite för lång lugg och som sagt långt hår. Hon var i medellängd och klädnaden som INTE skulle snudda vid golvet, gjorde det.
-ursäkta oss då Evans! Snäste Remus åt henne och gick ut ur kupen och stängde dörren.