Vanessa and Sirius? [SV]

Super duper mega bra!!!!

Jättebra!!

JÄTTEBRAAAAA! Och Sirius är ju så himla idiotisk nu!

KAPITEL 13:

VANESSA:

Åh vad ljust. Vanessa försökte fokusera blicken och flacka med ögonen. Ett vitt rum med en tavla på väggen. Är hon på ett.. sjukhus? Vanessa konstaterade snabbt att hon la i en sjukhussäng. Tryggheten gjorde henne varm. Hon var räddad. Hon var säker. Hon tittade på almenackan på väggen och tappade hakan. Det är snart jul? Sist hon minns var det November.
" nej men är du vaken?" En ung tjej tittade in i Vanessas rum och såg väldigt chockad ut. Hon rusade in och började ta pulsen, kolla ögon osv.
" Vad hände?" Vanessa lutade sig tillbaka i sängen.
" Du blev ju kidnappad. När du blev räddad var du väldigt skadad och du har nästan dött 2 gånger." Vanessa spärrade upp ögonen.
" VA?" Läkaren nickade.
" Jag heter Linda förresten." Vanessa tog hennes svala hand och skakade den.

SIRIUS:

Under frukosten ställde sig Dumbledore upp och tystade alla elever.
" Lystring, lystring. Vi fick nyss reda att Miss Luwe har vaknat och mår bra!" Alla Gryffindorelever klappade händerna och tjoade glatt.
Sirius kände lättnad. Men också oro. Det kommer vara jobbigt att se henne nu när han legat runt några dagar.
" JIPPIE VANESSA KOMMER TILLBAKA!" Lily kramade och dansade runt med Laura. Han såg hur Professor McGonagoll log lättat.

Det gick två dagar. Lunchen bestod av en massa omelett med korv. Det var helt okej.
Det gick ett sus genom salen och alla vände sig mot dörren.

VANESSA:

Vanessa stod utanför dörrarna till Stora Salen. Hon var nervös. Hon kunde höra hur alla elever åt, pratade och skrattade högt. Ingen visste att hon kom tillbaka nu förrutom Professor Dumbledore och Professor McGonagoll. Hon drog ett djupt andetag och öppnade dörrarna. Det blev tyst och ett sus gick genom salen innan Vanessa hörde Lily skrika till. Och i nästa sekund hade hon sin kompis runt halsen. Gråtandes av lycka. I nästa kom Laura också gråtandes. Vanessa började också gråta. Av kärlek.
Armen var bandagerad fortfarande och skulle vara det ett tag. Blåmärkerna i ansiktet skulle ta några dagar innan de försvann.
" Lily, vad är det med Sirius? Varför hälsar han inte?" Frågade Vanessa när de hade satt sig vid bordet. Lily såg besvärat på henne.
" Medans du låg på Sankt Mungos blev han gamla Sirius igen." Det kändes som att hjärtat gick itu.
" Har han legat runt?" Viskade Vanessa och kämpade för att inte börja gråta. Lily nickade och la en arm om sin kompis.
" Hur kommer det sig att du verkar må så bra?" Laura tittade försiktigt på sin kompis.
" Du menar att jag inte är rädd osv?" Vanessa log. Laura nickade.
" Jag hade en väldigt bra psykolog innan jag åkte. Och jag vet att pappa sitter i fängelse och Regulus är död.
Vanessa tittade mot Sirius en sekund. Han verkar inte så ledsen.

SIRIUS:

Det gjorde ont att se henne. Det gjorde ännu ondare när han förstod att Lily berättat. För Vanessa vägrade möta hans blick. Han tittade på henne.
Hon har blivit mycket smal. Med en arm bandagerad och full av otäcka blåmärken och skärsår i ansiktet och på händerna. Hon verkade må ganska bra endå.
Hur kände han själv? Hans bror är ju död. Sirius skrattade tyst. han brydde sig inte.

Mer?

Jättebra! Men har hon haft blåmärken i typ en månad ?

Suuupeeer!!!

OMGOMGOMGGGG MEEEER!!

Jättebra skrivet!!
*Bevakar*

KAPITEL 14:

VANESSA:

Vanessa kämpade natt och dag med läxorna. Och redan efter 4 dagar hade hon kommit ikapp de andra i 3 ämnen. Bara 3 kvar sen var hon helt ikapp. Det kändes skönt. Lärarna berömde henne och var stolta över att ha henne som elev.

Vanessa suckade och tittade upp från böckerna. Sirius satt i soffan med Peter. Och James satt på andra sidan sällskapsrummet med Remus.
" Lily?" Lily tittade upp från sin bok och log.
" Ja?" Vanessa tittade på Sirius igen.
" Varför sitter inte James med Sirius?" Lily suckade och tittade oroligt på James.
" James försökte försvara dig och berätta att Sirius gjorde bort sig. Sen berättade James att du höll på att dö. Då slog Sirius till honom och sen dess har de inte pratat." Lily tystnade en stund innan hon fortsatt. " Eller jo, Sirius har försökt men James går. Jag klandrar honom inte."
En brud gick fram till Sirius, la sin hand på hans axel och frågade något. Sirius nickade och de lämnade sällskapsrummet tillsammans. Lily tittade på Vanessa som förstod vart de skulle.
" Jag går och lägger mig." Vanessa reste sig och kände Lilys blick i ryggen.

SIRIUS:

Sexet var bra. Tjejen hade gått. Han la ensam kvar i sängen i Vid-Behov-Rummet. Han önskar han kunde ställa allt till detta. Mellan både honom och James och mellan honom och Vanessa. Han saknade att se hennes leende. Hennes svala hand i hans och hennes läppar mot hans. Men han har sumpat allt. Han suckade och tog upp brevet från byxfickan och läste det igen.

" Du är inte välkommen hem längre. Din bror är borta. Vår enda son. Du får hitta någon annanstans att bo. Hämta dina saker nästa lov tack!"

Han suckade argt. Vart skulle han ta vägen? Han måste prata med James. Han lämnade vid behov rummet och gick till sällskapsrummet. Det var tomt förrutom James som satt i en soffa.
" Förlåt James." Sirius sjönk ner brevid honom och suckade. James tittade upp.
" Det är chill antar jag." Sirius ryckte till. Han var inte beredd på att James skulle svara.
" Jag har blivit utkastad hemifrån" Sirius la huvudet i sina händer. James tittade upp.
" Seriöst?" Sirius nickade och kände att tårarna steg i ögonen. James såg det och la en arm om sin kompis. De satt tysta.
" Är ni okej?" En ljus röst lät bakom dem så plötsligt så båda hoppade till.
" Shit Vanessa. Vad du skräms!" James tittade både argt och glatt på henne innan han reste sig. " Jag går och lägger mig." Vanessa nickade.
" Godnatt James." Hon sjönk ner i soffan brevid Sirius.

VANESSA:

Varför gick hon ner? Och varför satte hon sig i soffan.
" Är du okej?" Sirius tittade på henne. Vanessa nickade.
" Jadå. Jag mår bra. Du då?" Sirius ryckte på axlarna.
" Jag blev utkastad hemifrån sen min bror dog." Vanessa såg skyldig ut.
" Förlåt." Sa hon bara och tittade ner i golvet. Sirius tog hennes hand.
" Vad gjorde han med dig?" Vanessa snyftade till.
" De höll mig inlåst. De försökte få mig att gå över till den mörka sidan. De förhäxade mig. Använde Crucio och knivar. Slog mig." Vanessa tittade upp. " De dödade mamma för att jag inte gick över va?" Sirius nickade sakta.
" Jag tror det. Vart ska du bo nu då?"
Vanessa suckade.
" Jag ska bo hos mormor i Snäckstugan. Ett hus på en strand i England." Sirius funderade en stund.
" Jag tror James har nämnt en strand med ett stort hus som kallas Snäckstugan i närheten där han bor. Han har sagt att damen som bor där heter Wilma." Vanessa skrattade till.
" Det är min mormor det." Sirius log.
" Då kommer vi nog träffas. Jag är ofta hemma hos familjen Potter. " Vanessa log. Det var skönt att prata med Sirius en stund.
" Jag går och lägger mig Sirius. Godnatt." Sirius log.
" Godnatt Vanessa. Och förlåt för allt."
Vanessa reste sig och gick upp till sovsalen och somnade snabbt.

Mer?

JÄTTEBRA!!!