Under the Moon (SV)

Anna Ginerva Frykman, enjoy!

Låt: White Horse av Taylor Swift

Kapitel 10
Efter middagen träffades Dani och Luke på bestämt ställe. Luke hade tagit hennes hand och kysst den vilket hade fått henne att genast rodna.
”Danielle, det är något jag vill visa dig.” Han höll kvar hennes hand och ledde henne mot trapporna. När de hade kommit upp till en brant trappa förstod Dani var de var på väg. Astronomitornet. Det var en fantastisk utsikt där uppe, man kunde se nästan hela skolans område.

Det som Luke hade velat visa henne var solnedgången. Den lyste med ett kraftigt brandgult ljus med inslag av rött och rosa.
”Luke, hur hittade du hit upp egentligen?” frågade Dani av ren nyfikenhet, fortfarande med ögonen på horisonten.
”Jag kollade runt lite efter att du hade visat oss de viktigaste ställena… och ja, jag kom hit upp till slut”
Hon nickade och vred på huvudet för att kunna se på Lukes ansikte. Hans hår såg ut att vara renaste guld och ögonen glittrade brunröda i ljuset. Luke vände sig också om och mötte hennes blick. Han log och visade en bländande vit tandrad. Plötsligt lutade han sig långsamt framåt, med blicken fäst på hennes läppar. Dani lät honom komma nära men så slogs hon av en tanke. Isac. I ögonblicket då hans läppar var på väg att möta hennes, drog hon sig undan och vände bort huvudet. Luke flyttade sig genast bort och drog generat handen genom håret.
”Förlåt… jag… jag trodde…” började han.
”Det är okej Luke, jag… kan bara inte”. Hon tog tag i hans händer. ”Förlåt”.
Dani rusade ner för trappan utan ett ord till.

Hon gick, sur på sig själv och förundrades över hur patetisk hon verkade. Tillslut hade hon gått så långt att hon inte visste var hon var längre. Det var kallt så Dani drog manteln tätare runt sig. Hon var antagligen i närheten av fängelsehålorna.
Hon spände hörseln, någonting var bakom henne. Med ökad takt gick hon framåt, fortfarande med blicken bakåt. Plötsligt kraschade hon in i något. Nej, inte något – någon. Hon vände blicken framåt igen för att se orsaken till kraschen. Hon spände blicken i de där underbara grönblåa ögonen. Isac kollade på Dani och höjde på ögonbrynen.
”Du kanske ska kolla framför dig istället för bakom, Green”. Den Isac som hon kände skulle ha sagt den där meningen med ett flin, men nu fanns ingenting där. Hans ansiktsuttryck var tomt.
”Isac, är något fel?”
”Om något är fel? Tjejen jag gillar ignorerar mig och går ut med en annan kille, men nej, annars är inget fel”. Dani’s hjärta tog ett skutt – Tjejen jag gillar – men det sjönk lika snabbt som hon insåg vad han pratade om.
”Isac, jag…” hon kunde inte komma på vad hon skulle säga.
”Nej, säg inte att du är ledsen, säg inte förlåt. Jag som ville ta reda på vad du är, nu har jag kommit på det”. Han trängde sig förbi henne och gick. Hon slöt ögonen och försökte hindra tårarna från att falla och misslyckades kraftigt.

Nämen Dani, vad har du gjort nu?
Vi skippar frågorna nu, men om ni har några synpunkter, så kommentera gärna!
Kom ihåg att gilla & dela ♥

Neeej! Åh lilla Dani. Stackars Dani... I'm not going to stop shipping them anyway! Tror faktiskt att han vet nu...

Awsome känsloladdat kapitel!!!

Tackar som vanligt för alla fina kommentarer jag får ♥ Superkul att du gillade det, Imorgon blir det nog liite tight med att få in ett kapitel på morgonen men jag hoppas att jag kan lösa det!

Hehe ^^ Det gör inget, du lägger redan upp massa kapitel! Vet ingen som lägger upp kapitel så tätt som du!

Looove it!!! Guuud sååå braaa!!! Isac och Dani? Luke och Dani? Sååå spänd på fortsättningen!

Fortsättning kommer imorgon, jag har något alldeles speciellt för er... Kolla in imorgon!!

Yeeey!!!

Ni får kapitlet ikväll!
1. Ska på min kusins dop nu
2. Jag har en alldeles speciell överraskning då Så kolla in senare ikväll så ses vi då!

Vaddå för överraskning???

Av någon anledning hade jag halkat efter jättemycket, så nu har jag läst ikapp allting och älskar det. ♥ Låtarna till passar in så bra och jag shippar Isac och Dani så sjukt mycket. (och därför tyckte jag att senaste slutet var typ fruktansvärt) Jättebra skrivet!