Öppet fantasyrollspel!

känner inte för att rolla detta roll bara.

"Är det ingen som vet vad vi ska göra?" frågar jag.
Ingen av oss verkar riktigt veta vad som är meningen med det här...

Synd att du inte vill vara med längre Sallad

FÖRLÅT FÖR ATT JAG INTE SKRIVIT HAR VARIT SÅ UPPTAGEN *SNYFTSNYFT* NU ÄR JAG MED PUNKT SLUT !:d!!


"Jag vaknade upp i skogen för någon månad sedan... eller kanske var det igår..?Eller förra året?", sade jag osäkert.

"Hmm, förvirrande förtrollning blandat med en glömske, kanske. Visar tydliga tecken på det..." mumlar jag.
"Vänta, jag ska försöka skaffa lite klarhet i det här" säger jag sedan högre. Jag tar ett djup andetag, det blir första gången på länge jag använder ljus magi. Men så fort jag snuddar vid hennes sinne kastas jag tillbaka, mentalt och fysiskt.
"Fan" säger jag och reser mig upp "Antingen en sköld eller så är jag på helt fel bana"



FÖRLÅT ATT DET ÄR SÅ LÅNGT, VERKLIGEN!

En skarp smärta kastas emot mig, jag flämtar till och håller mig för pannan.
"Fan", Svor alven jag inte mindes namnet på, hon ställde sig upp.
"Jag försökte inte skydda mig från din magi." sade jag urskuldande, tydligen hade jag skadat även alven. "Jag är hemskt ledsen."
Kanske inbillade jag mig bara, men jag uppfattade alvens ansiktsuttryck som skrattretad förvåning.

Anna Gryffindor, fyi, jag är ingen alv. Jag antar att din karaktär inte vet det men att du vet, men jag tänkte ändå peka ut det för att förhindra framtida awkwardness.

-Vänta. säger jag och reser mig upp. Jag går mot de andra.
-Jag har en förmåga att se vad folk har varit med om för sorts magi. Vi kanske kan använda den?

(Jag ber verkligen om förlåtelse, Jag vet att du 'är Ängel men jag kollade inte vem om skrivit så noggrant Jag är hemskt ledsen, VERKLIGEN jag mistog mig riktigt uppenbart Hoppas du tar emot min förlåtelse ♥)

Jag nickar - gärna för mig. "Okej.", sade jag.

-Bra idé, sa jag.
Plötsligt lyste den första stjärnan på himlen.
-Om den första stjärnan är i orions bälte kommer en sjuk människa bli frisk, sa jag.

"Om den första stjärnan är i Orions bälte kommer en sjuk människa bli frisk.", sade kentauren plötsligt.
Jag lyfte mitt huvud upp mot himlen, den var inte molnig, men inga stjärnor tycktes vara strödda över den.
"Jag är inte sjuk!", sade jag och rynkade på ögonbrynen, när jag tänkte över vad hon hade sagt. Jag vred på huvudet mot kentauren, "Jag är inte sjuk!", upprepade jag.