Rolla?

"Melody,sluta",skrek jag gällt.
Jag gick till henne och tog bort rakbladet.
"Snälla Melody,du är en bra person du måste komma ihåg vem du är och inte vad andra säger till dig.
"Nämen vad gulligt Melissa är tydligen kär i Melody",sa en röst bakom mig.Jag vände mig hastigt om och såg Martin.
Jag började gråta.

Melody:
Jag reste mig upp och kollade på Martin.
" Jag hatar dig lika mycket som jag hatar min familj" skrek jag gråtandes.
" Lämna Melissa ifred hon har fan inte gjort dig något" grät jag.
" Vart har du din pojkvän Karl någonstans då?" Frågade Martin.
Jag slog till honom.
" Han är inte min pojkvän" skrek jag gråtandes.

"Nähe är han inte din pojkvän",sa Martin.
"Är du döv,han är inte hennes pojkvän",skrek jag.
Martin tittade på mig skrattade.Tittade på Melody slog till henne och gick sin väg.
"Varför slog du Melody",sa jag argt.
"Hon slog mig,sa han.
"För att du förkänar det,men Melody försänar inte det",sa jag.
Jag torkade bort mina tårar,men det kom nya.

Melody:
Martin kollade på Melissa.
" Det är bra att ni töntar håller ihop men lyssna här Karl är populär och ni ska håller er borta från honom" sa Martin hotfullt.
Jag ställde mig bredvid Melissa.
" Det är upp till Karl vilka han vill umgås med" sa jag argt.
Martin kollade på mig.
" Du gillar honom bara erkänn det Melody" sa Martin.
Jag svarade inte utan kollade bort.

"Och varför skulle ens Karl vilja umgås med sånna som du",sa jag.
"Är du också kär i Karl",frågade han och log hånfullt.
Jag blängde på honom!
"Kom Melody vi går",sa jag.

Melody:
Jag gick iväg till klassrummet.
" Martin är en idiot precis som min styvbror" sa jag.

Jag suckade.
"Vill du vara med mig på rasten",frågade jag.
Jag hade ingen att vara med.Alla sa taskiga saker till mig.

"Vad håller ni på med!" sade Ulla, vår historialärare och jag gick bakom henne.
"Martin! Gå till rektorn nu! Även Melissa och Melody! Och du Karl!" sade Ulla och tittade på oss strängt.
"Martin kan gå först, sen ska ni tre gå. Melody, vad har du gjort med armen?" frågade Ulla oroligt och tittade på armen förskräckt.
Jag tittade på armen också.

Melody:
" Inget" sa jag snabbt och gömde armen bakom ryggen.
Jag kollade ner på mina fötter.

"Hon har ramlat på en glasbit",sa jag.