Fantasy rollspel! Välkommen

Vanya vände sig mot alven och något som liknade sorg kunde skönjas i henne ögon.
"Jag väljer inte sida då det inte finns någon sida att välja. Vi vill alla leva i fred och ingen av oss är onda varelser." sa hon enkelt, men det smärtade när han sa så. Som om hans folk skulle vara bättre? Alver var fina till ytan, men de hade också temperament så som nu. Vad som hade hänt mellan henne och unga alver då de lekt i skogarna som barn, var inget hon tänkte dra upp här och nu.
Sedan såg hon på Morgana och besvarade leendet svagt.
"Jag förstår dig. Jag övergavs och kan heller inte med dem. Jag har förvisso inte träffat dem heller, men...." hon lät visa en gest över alla husen. Men inte var alver mycket bättre och egentligen inte dvärgar heller.
Att alver såg ner på både dvärgar och människor visste hon. Men dvärgar och alver hade hat mot varandra. Då människor inte levde i tidsåldrar som de andra var de egentligen inget hot.
Hon förmodade att hon var yngst här och skulle troligen dö först med.

-Äh! Lämna den där idioten nu, sade Grimgor när den alvlika människokvinnan började prata med alvparet igen.


Han tittade på henne och den silverhåriga kvinnan och fortsatte sedan att gå. Han hade helt glömt bort sitt egentliga uppdrag, men nu när han tänkte på det; var skulle han få reda på vad han skulle göra?


Grimgor slängde en blick bakåt för att se om dem andra hade följt efter då han plötsligt fick se en liten man i huva komma mot honom i rask takt. Gotrim stannade och lät honom komma ifatt.

- Gotrim? frågade mannen.

- Det är jag, svarade han.

- Jag har instruktioner. Kom till Bergskedjan, ett värdshus här i närheten, när solen står som högst på himlen denna dag. Knacka tre gånger på dörren innan du går in och när värdshusvärden frågar vad han kan erbjuda svarar du; Endast ett enrum där jag kan vänta på nästa äventyr.


Mannen lade en stor guldpeng i Gotrims hand.

- Betala med den här så kommer värdshusvärden visa dig rätt.

Innan Gotrim han fråga något var mannen borta.
"Okej, nu vet jag ju var jag ska i alla fall..." tänkte han.