TildeW-Paulina Black Glee

(Är det okej om jag stoppar in en påhittad karaktär i historien?)

Jag öppnar dörren och märker genast att det är tomt. Det ligger en lapp på bordet.
Jobbar sent ikväll. Pizza finns i kylen. Kommer hem runt halv tio. Kram, mamma.
Jag stoppar undan lappen och går in i mitt rum.

((Ja, det är helt okej!))

När jag kommer hem sitter pappa vid köksbordet och betalar räkningar. Utan att säga något går jag direkt upp på mitt rum. Den senaste tiden har jag tappat kontakten med pappa och mamma, jag vet inte varför, det är bara så. En tyst suck lämnar mina läppar. Jah börjar koncentrera mig på viktigare saker, som balen, vad ska jag ha på mig?

Jag tittar ut genom fönstret. Det står en flyttlastbil därborta. En familj kommer ut ur den och ser ut att titta på huset. Konstigt, jag har aldrig hört att någon ska flytta in hit. Jag går ut på trappan för att se vad som pågår.
Och där ser jag henne. Hon har rött hår som lägger sig över axlarna på henne, hennes ögon är klart gröna med en nyans av grå och hon ler konstant när hon lyfter ut saker ur flyttlastbilen. Jag bara står och stirrar på henne. Hon är så vacker. Hoppas hon ska stanna länge.

Jag sitter länge helt ensam och tyst innan telefonen ringer. Jag svarar snabbt.
"Ja, hallå!" Säger jag.
"Hej, det är Finn!" Säger Finn i andra änden.
"Hej, varför ringer du?" Frågar jag.
"Angående balen.." Säger han tyst och jag känner hur orolig jag blir. Kommer han säga att han inte vill gå.
"Vad ska du ha på dig?" Säger han efter en stund. Jag suckar lättat.
"Jag vet inte.." Mumlar jag.

Hon vänder sig om. Jag bara tittar på henne, försöker att inte stirra men det är svårt när någon som är så vacker tittar på en. Hon vinkar och går fram till mig. Jag tar ett djupt andetag.
"Hej, jag heter Amy", presenterar hon sig, "jag ska flytta in här. Och du heter...?"
"Eh... Josephine." Jag rodnar och tar emot den handen hon sträcker fram för att sedan skaka den.

"Jag är tacksam att du fråga mig, jag hade nog inte gått annars!" säger Finn, "Men jag måste gå nu, mamma ropar". Innan jag hinner säga något lägger han på.
Jag går ner till igen men pappa är redan borta, jag hade tänkt att vi skulle kunnat umgåtts lite.

"Är det ens roligt här? Det ser mest ut som en tråkig förort." Amy suckar och ser sig omkring.
"Jo, jo, det är det nog", säger jag medan jag försöker att inte svimma.
"Vill du följa med in? Vi håller på att packa upp alla grejer."
Mitt hjärta slår ett extra hjärtslag.
"O-okej..."

Jag biter mig i läppen för att inte börja gråta, varför ska jag alltid frysa ut dem. Jag tar ett djupt andetag och går upp igen, sätter mig direkt med läxorna i flera timmar.

Hon tar min hand och jag känner hur elektriska stötar far genom min kropp. Hon ser ut att vara i min ålder, sådär femton-sexton år. Perfekt.
"Nanay, Tatay, ito ay Josephine, naninirahan siya sa tapat ng bahay. Filippinska", förklarar hon sedan för mig. Jag nickar.
"Trevligt att träffas, Josephine", säger hennes mamma på engelska till mig och ler varmt.

(Nu använde jag google translate på filippinskan så det är säkert fel, men men...)

((Jag kan inte filippinska så oroa dig inte för att jag ska rätta digxD)

Läxorna är hur tråkiga som helst, jag avskyr matte, gillar inte engelska, skulle kunna dö pågrund av biologin. Då kommer jag på läxan till Glee, direkt sätter jag mig och söker på internet för den perfekta låten att sjunga.