This Is War

Kör på, vi måste hålla igång det nu när vi börjat.

[Alexandra Hagström eller Paulina Black måste svara på Tiffanys fråga/frågor först, annars känns det konstigt om hon bara ska prata vidare.]

April log och gick in i kupén. Hon kastade upp sin koffert på hyllan och sjönk sen ner på sätet närmast dörren.
" April Ross" svara April.
Hon log och kollade på dom båda tjejerna och tog sen upp en bok.
" Hoppas det här året blir fantastiks och att jag får tillbringa min tid med min kille" sa April.
Hon log och slog upp bokens första sida. Boken hade hon fått av Draco på sin födelsedag.
" Har ni pojkvän?" Frågar April nyfiket.

Tiffany skakar på huvudet och betraktar tjejen framför sig.
"Du är en Slytherinare, va?" frågar hon. "Och din pojkvän är Draco Malfoy."
Med en suck tittar hon ut genom fönstret.
"Hur kan året bli fantastiskt med Snape som rektor, dödsätare som lärare och Voldemort någonstans därute? Har du förlorat någon nära?"

När godisvagnen kommer köper hon en chokladgroda och en påse bönor i alla smaker. Mer har hon inte råd med, för i år tänker hon spara till den nyaste kvasten. Hennes quidditchkompisar skulle bli så avundsjuka.

[De har väl fortfarande quidditch?]

Det tar inte lång tid innan Penelope är uppslukad helt utav boken hon för bara några få minuter sedan tog fram ur sin väska. Coraline och två andra tjejer från Ravenclaw diskuterar med låga röster hur det kommer bli på Hogwarts nu när Snape är rektor och dödsätare har intagit skolan. Penelope lägger knappas märke till samtalsämnet. Hon väljer att fokusera på sin bok och njuta av timmarna på tåget innan verkligheten blir lite för verklig.

Men Penelope kan inte hindra tankarna som poppar fram ibland om Fred, att hon borde stannat hemma hos honom, att hon inte borde varit så jumla envis och att Hogwarts inte kommer vara detsamma detta året. Penelope skakar på huvudet för att bli av med tankarna. Hon spänner ögonen i boken, följer raderna med blicken och inom kort är hon ännu en gång uppslukad utav kärleksdramat som utvecklar sig i boken som vilar mot hennes uppdragna ben.

[kan Jag skriva?]

Hauru sträcker på sig i sitt säte där han sitter. Hand rygg knakar till och han suckar missnöjt.
"Vanudå?" frustar Marcus.
"Jag tar en promenad", gäspar Hauru. Francesca och Marcus kollar på honom ett tag, men återgår till sina sysselsättningar snarast möjligast. Hauru reser sig upp och går ut till slutet av tåget och står där ett tag.


[gaaaaah. Klockan är tre på morgonen och jag vet inte vad jag ska skriva]

"Jag går ut ett tag." säger Tiffany och reser sig upp. Hon går fram och tillbaka några gånger i korridoren innan hon kommer fram till bakre ändan av tåget. Där står en kille som hon känner igen från DA.
"Hej..." säger hon och går fram till honom.

( Ordningen vi ska skriva i så att alla har koll: )


Penelope tittar upp från sin bok när Coraline sparkar till henne på smalbenet.
"Vad är det?" frågar hon och ser irriterat på sin vän,
"Vad tycker du?" frågar Coraline som om hon upprepat frågan flera gånger redan.
"Om vad?" Penelope ser undrande på Coraline och de två andra tjejerna från Ravenclaw, de nickar båda bort mot en soffbänk två meter bort i tåget.
"Om att Cho och Harry pratar?"
"Ja, tycker du de passar ihop, jag menar, efter Cederic så tycker man ju att Harry kunde vara lite mer diskret." viskar en av de två andra tjejerna från Ravenclaw, Coraline nickar instämmande men Penelope bara rycker på axlarna.
"De har väl all rätt att vara med varandra om de vill det, men jag tror att Harry mest har saknat henne över lovet och försöker prata ikapp med en vän liksom... Sedan är det ju ingen hemlighet att Harry gillar Cho men jag vet inte vart hennes känslor för honom ligger så..." Penelope rycker på axlarna ännu en gång och skakar på huvudet innan hon återgår till sin bok.

"Sedan är det faktiskt inte vår ensak vem fan de vill vara tillsammans med..." muttrar hon tyst för sig själv. Men Penelope har under senaste timmen bestämt sig för att detta året, hur hemskt det än kommer vara utan Fred, med dödsätare och Snape som rektor, så ska hon inte falla tillbaka till gamla vanor. Penelope stänger sin bok och börjar engagera sig mer i samtalet runt omkring henne.

Har inte tid att skriva riktigt nu...

Ni väntar inte på mig
Nordanhym Det är jag som har det här rollet och det är inte så kul om någon annan som bestämmer...

Emma kastar en blick på de andra två tjejerna, som pratar om pojkvänner hit och dit. Emma har aldrig själ haft någon, ingen har velat. Men hon har haft känslor för någon. Men han skulle nog aldrig vilja...
Hon vill inte ha något från vagnen. Orkar inte riktigt med något, även om hennes mage protesterar vilt mot valet. Hon är vrålhungrig, men delvis har hon inga pengar, delvis tänker hon att om hon blir smalare kanske hon blir lite populärare, även om hon är smal som en pinne.
Undrar hur det skulle kännas. Att vara populär. Man skulle kunna göra vad man ville utan att någon skulle knuffa in en i en vägg eller något. Det skulle nog vara skönt. Varför kan inte Emma få känna den känslan, åtminstone för en liten stund?