PRS mellan HP_Maja och Harry-Potter-Bokslukaren

"Nej." Jag reser på mig och de andra följer mitt exempel. Ron börjar prata om någon slags mugglargrej hans pappa håller på med, och Hermione och jag börjar en livlig disskution om GET-proven.
"Vad tror du att du kommer få i trollformler?" frågar Hermione.
"Ingen aning", säger jag, och rycker på axlarna. "Antingen A, eller Ö, eller U, jag kommer nog inte få underkänt i alla fall."

"Inte jag heller. Ö tror jag."

Vi kommer ned till föngelsegålorna och professor Snapes kontor.
"God kväll", säger han kyligt. "Ikväll vill jag att ni tar ut innehållet i bukarna, rengör burkarna och sätter tillbaka innehållet i burkarna. Om något går sönder eller smutsas ned får ni komma tillbaka lördag." Alla tre stönar.
"Du skojar."
"Något problem med det Ms. Docc?"
"Nej, sir."
"Ni är fria vid tio", säger han och går. Jag kollar på klockan. Hon är halv sex.
"Lång kväll", säger Hermione.
"Lång", konstaterar jag.

Jag ser äcklat på burkarna, och tvekar en sekund, innan jag ser Snapes blick.
"Och du, Potter", säger han fräckt, "ska inte klaga, Det kunde varit värre. Till och med din bror gör det ju."
Jag ser bort mot Harry, som blundar och börjar rengöra burken. Hermione försöker använda magi, men Snape hindrar henne.

"Inte den här gången, Granger", säger han varnande. Jag drar ett djupt andetag och tar tag i den minst äckliga burken (vilket inte säger mycket). Äcklat skruvar jag av locket och häller ut vad-det-nu-är-som-det-är på ett fat.
"Vad är ens det där?", viskar jag till Mathilda när jag sköljer ur burken.

"Ingen aning", viskar jag tillbaka, och försöker att inte titta på slemmet jag har i handen.
Efter en timme (som har känts som en vecka) ber Snape oss att lägga ner.
"Ni kommer med mig", säger han onskefullt och tar med oss i ett annat rum.

"Vad nu", säger jag förvånat när Snape kör ut oss ur klassrummet.

"Jag skulle rådge dig till att inte fråga", svarar jag Aprils fråga, och tittar rakt framåt, dit vi går.
Jag funderar en liten stund på vad som kommer hända efter allt det här. Efter skoltiden. När jag börjar jobba, vad ska jag bli då?
Jag avbryts av mina tankar när Snape knackar mig på axeln.

"Miss Potter", säger professor Snape kyligt. Mathilda kollar förvirrat upp. Det syns att hon var långt inne i sin egen värld. Medan Mathilda får en utskällning vänder jag mig mot Harry.
"Illa nog med burkarna", säger jag. "Det finns en hel del äckliga saker i klassrummet med." Snape avbryter.
"Tysta nu", fräser han.

Jag rätar ofrivilligt på ryggen, som om han kastade en förhäxning på mig. Gjorde han det? tänker jag, när Snape långsamt vandrar runt i klassrummet. Han kastar en blick på bänkarna, går mot ett skåp, och tar ur någonting.

"Vet ni vad det här är?", frågar professor Snape.
"Nej", svarar vi alla med en mun.
"Nej?"
"Nej, sir."
"Det här är är en burk med draksaliv", säger han kyligt.
"Spott?", frågar Ron skeptiskt.
"Ja Mr Weasley." Han står tyst och stilla ett tag. "Ert uppdrag är tyvärr inte att få tag på det." Han ställer tillbaka burken och vi kan alla pustar ut. "Jag vill att ni gör det här användbart." Han håller upp en burk med någonting som rör på sig. Jag rynkar äcklat på näsan.