Från olika världar!

Diskussionen gick inte längre, men min far som Yuu sa lät inget vidare. Eller det var mer sättet han sa det på. Hon såg upp då männen kom, varför kunde de inte hålla samman? Varför? De var trots allt bröder, familj var det bara blodet som höll dem samman och inte väskapen?
Sol visste förvisso inte vem hennes fader var och hennes mor var död. Men ändå, Tengil hade tagit emot henne med öppna armar redan innan de visste släktskapet.
Hon följer tyst efter de andra, tyst i funderingar om framtiden, det förflutna, ja allt. Tystnad var inte särskilt vanlig för henne och betänksamt sätter hon sig ner för frukost. Hon kunde väl inte leva på dessa människors barmhärtighet i all evighet. Varför behöll de ens dem kvar här? Det behövde de inte.
"Ni är adliga eller hur? Eller liknande?" frågar hon ut luften men hon menar de båda bröderna.
"Hur vanligt är det att vanligt folk kan läsa och skriva?" frågar hon sedan fundersamt. Hon kunde det, fast hon egentligen inte skulle kunna. Prästfanskapet blev arg på fina frun på Gråstensholm för hon hade lärt dem. Men Dag var hennes son, men Tengil hade uppfostrat honom med de andra då de inte visste om modern. De var alla som syskon och älskade varandra. Hon hade förvisso ingen titel men de ägde en egen gård som de drev själva och var tämligen rika.

Jezebel kände Cassians vakande ögon på sig och han såg på den andra mannen.
"Hur är dina sår?" frågade han och Jezebel ryckte på axlarna, han kände dem inte om han inte tänkte på dem, men hur de var visste han inte. Han visste att de inte hade läkt det var allt han visste. Han var inte direkt intresserad i hur de var heller, de skulle läka tids nog.
Jezebel såg på Sol när hon pratade med dem, han slängde en blick på Cain och log sedan kallt.
"Han är. Jag är ett barn mellan hans far och en tjänarinna" sa Jezebel och mindes när Alexis hade lovat att han skulle få bli hans son officiellt, men allt han var för Alexis var en leksak, något han kunde underhålla sig med. Cain gav honom en blick och Jezebel log.
"Berättade far aldrig det? Att vi är bröder via blod, eller ja halvbröder." sa han och Cain såg på honom. "Nej varför skulle han göra det. Men far kan bara ha en leksak åt gången så när du föddes var jag inte längre nödvändig" sa Jezebel enkelt och drack en klunk av teat och såg på Cain som tittade bort.
"Jag går till mitt rum" sa Jezebel och reste sig upp ifrån bordet. Han hade chockat sin bror, något han fann roande. Han öppnade dörren och gick ut på balkongen. Hann hade inget intresse av att prata med de andra, han visste inte vad han skulle säga till dem och han hade ingen större lust att bli vänner med dem. Jezebel vände sig om när dörren öppnades och Cain kom in.
"Varför har du inte sagt något?" sa han argt och Jezebel vände sig åter om och såg på skogen som fanns längre bort.
"Hade det gjort någon skillnad? Jag hade fortfarande dödat människor runt dig och du hade fortfarande hatat mig" sa Jezebel och Cain tystnade och såg på honom.
"Du hade kunnat komma hit om du lämnade far" sa Cain och Jezebel skrattade.
"Du är bra naiv som tror det. Jag vill inte vara här, jag vill döda dig och ta dina ögon. Hatet jag känner mot dig gör att jag orka leva och om jag dödar dig kanske min smärta lindras" sa han och log kallt. Han hörde Cain lämna rummet och Jezebel undrade vad hans yngre bro tänkte. Han hörde en knackning och undrade vem det kunde vara den här gången, kunde man aldrig få vara ifred här?

Sol hade också försvunnit hon hade tråkigt och ville prova att gå på taket. Hon hade sett Yuu göra det och det såg riktigt kul ut. Inte tog hon någon av de mindre byggnaderna, nej, nej, hon ville ha fin utsikt och vy med och valde därför taket på det stora huset.
Hon gick upp för trappor och korridorer för att komma så långt upp som möjligt och finna en taköppning av något slag.
Vakter som hon passerade eller människor lät hon glömma att de sett henne. Eller de glömde inte de tänkte helt enkelt inte på att de sett henne.
Snart hade hon kommit upp högst upp och funnit takluckan. Hon öppnade den och såg ner, det var högt upp och hon kunde känna den härliga kalla blåsten. Ögonen glittrade av hänförelse då hon klättrade upp och stängde om sig innan hon började ta sig över taket mot taknocken.

Jezebel såg på Yuu, hans ögon var vackra och doktorn övervägde att döda Yuu och ta hans ögon.
"Du har vackra ögon" sa Jezebel och log kallt, han fingrade på skalpellen men la sedan ner den. Att döda Yuu här och nu skulle bara ställa till mer problem än nöje. Han drog handen genom sitt hår och tittade ut genom fönstret.
"Beror på vad för sorts nöje du är utan efter" sa han fundersamt och såg på mannen. Han funderade på att bara tala om för Yuu vart han kunde gå men log sedan, han kunde lika väl gå med honom och kunna roa sig. "Låt oss gå"
Jezebel tog sin rock och lämnade rummet. Han stoppade ner glasögonen i fickan och lämnade herrgården bakom sig. Han funderade på vad som skulle vara roligast? Han brukade döda människor för att fördriva tiden, han experimenterade på dem, men han tvivlade på att Yuu skulle finna det intressant.
"Vi kan börja med en drink och se vart kvällen för oss" sa Jezebel och klev in på en pub. Han drack sällan, mest för att han inte uppskattade folket som fanns på krogarna och för att han inte ville dricka hemma ifall hans far bad honom göra något.
Inne i puben var set mörkt och högljutt, människor skrattade och stojade, Jezebel drog fram sin skalpell och drog ett snitt över en mans handled. Såret blev djupt och Jezebel visste att mannen snart skulle blöda till döds, ett leende syntes på hans läppar, en människa mindre i världen. Doktorn slog sig ner vid ett bord som låg i hörnet, på så sätt hade han uppsikt över hela salen. En ung kvinna kom fram till dem och frågade vad de skulle ha.
"En öl" svarade Jezebel och hörde hur någon skrek till och ropade på en läkare. Mannen hade ramlat ihop på golvet och Jezebel dolde ett leende. Servitrisen var på väg att skynda dit.
"Miss min vän här har inte beställt än" sa Jezebel och pekade på Yuu utan att se på honom, hans ögon var fästa på mannen på golvet.

Jezebel svepte ölen i några snabba klunkar och såg snart mer i skummet på en ny.
Han följde Yuu med blicken när en kvinna drog upp honom på dansgolvet. Jezebel hade aldrig följt med upp, han uppskattade inte den sortens nöjen, han hade tvingats dansa på tillräckligt många banketter för att inte göra det när han var ledig.
Han log lite när den unga mannen diskret mördade kvinnan, han hade inte missbedömt honom, Yuu verkade ha en kärlek för att döda precis som han själv.
Jezebel reste sig upp, svepte den andra ölen och la några mynt på bordet innan de lämnade krogen och de två döda bakom sig.
Han gick en bit ner på gatan och fann snart en ny krog. Han gick ner för trappan och satte sig åter vid ett hörnbord och servitrisen serverad dem öl och Jezebel tog tag i hennes handled och log.
"Du har vackra ögon" sa han och fingrade på skalpellen innan han släppte henne och hon försvann bort i mörkret. Han funderade på om han skulle döda någon och ta ut ögonen. Han drack av ölen och såg på Yuu med ett leende och lutade sedan huvudet emot handen och drack lite till. Han beställde in två öl till och såg sedan ut över rummet.
"Vem hade du velat döda?" Frågade han.

Jezebel lutade sig bakåt i soffan med ölen i handen. Öl var inte någon fin dryck men man behövde inte anstränga sig för att den skulle slinka ner, eller smutta på den för den delen heller.
Jezebel följde Yuu med blicken när han gav sig av efter sitt offer, han såg honom välja ut en man. En man som var både högljudd och vidrig. Alla människor var vidriga men en del mer än andra. Han såg hur Yuu försvann in med mannen i ett mörkt hörn och Jezebel avslutade sin fjärde öl och beställde in två nya. Fördelen med Delilah var att de betalade bra och hans far såg till att han aldrig var utan pengar, det vore väl en skam för hans far.
Doktorn tittade på Yuu när han kom tillbaka och var blodig, det måste göras något åt det. Han tog tag i Yuus arm och skar sedan ett lätt snitt på armen så det började blöda.
"Miss?" Sa han och tillkallade en servitris som såg oroligt på Yuus blodiga arm. "Min vän skar sig, har du något bandage?" Frågade han och log vänlig emot henne.
"Ja visste herrn" sa hon och försvann för att snart återkomma med ett bandage som Jezebel tog och lindade om Yuus sår.
"Det var väldigt vänligt av er, tack för hjälpen" sa han och flickan rodnade. "Vad heter du?"
"Olivia" ropade en äldre man vid ett bord bort och hon ursäktade sig och skyndade dit.
"Hennes ögon vill jag ha" sa han och tänkte på de brun/gula ögonen. Han tänkte inte spara hennes då de inte var tillräckligt vackra, men de klarade sig ett tag innan de förmultnade.
"Jag hämtar dig om fem minuter" sa Jezebel och reste sig upp, han drack upp ölen innan han gick efter flickan. Jezebel hann ifatt henne och hon log nervöst åt honom.
"Får jag erbjuds frun en roligare kväll någon annanstans?" Sa han och log charmigt. Flickan såg nervöst på honom och sedan på sin chef som nickade åt henne. Jezebel misstänkte att han hyrde ut sina servitriser som horor. Det gjorde honom det samma, det blev bara enklare för honom och han tog med henne ut och hon log inställsamt emot honom och Jezebel drog med henne in i gränden och puttade upp henne emot väggen. Olivia började knyta upp sitt klänningsliv när Jezebel skar halsen av henne. Han såg blodet pumpa ut i takt med de sista hjärtslagen och han log. Flickan ramlade ihop på marken och han skar ut hennes ögon. Efter många års träning gick det fort och enkelt. Han la dem i en ask han hade med sig och gick sedan in på krogen och fram till ägaren.
"Vad menar din flicka med att försvinna bort med en annan man så fort vi kom ut?!" Sa han argt och ägaren såg förvirrat på honom.
"Olivia skulle..." Började han, Jezebel var längre än honom och på grund av sitt hår, sin hållning och sina kläder blev han respekterad.
"Aldrig" avslutade han kallt. "Jag vill ha mina pengar tillbaka!"
Chefen försökte protestera men Jezebel tog honom i kragen och mannen gav honom genast pengarna. Doktorn log, han hade inte gett Olivia några pengar och nu hade han skapat ett alibi, chefen visste att ingen endast var borta med hans flickor i några minuter. Jezebel såg på Yuu och bad honom följa med.
"Hitåt kommer jag aldrig tillbaka" sa han högljutt och bestämt innan han lämnade krogen. När han åter stod ute i nattluften log han, den kalla brisen kändes uppfriskande och han såg på Yuu.
"Skall vi fortsätta?" Frågade han roat. Jezebel började gilla Yuu, mannen hade inga problem med att döda, han ställde inga onödiga frågor eller pratade om oviktiga saker, en perfekt person att ha runt sig. Cassian pratade alltid med honom när han dödade folk, något som irriterade honom. Varför började han tänka på Cassian nu? Han skakade på huvudet och fortsatte gå gatan ner.

Sol hade märkt de båda männen då de gick, de var inte svåra att missa precis. Men hon brydde sig inte om dem, inte för tillfället hon hade fullt upp med att gå på taknocken.
Då det var avklarat satte hon sig ner och såg över den nu nattmörka staden. Hennes gula ögon lyste likt kattögon likt som dem såg hon i mörkret. Kanske inte lika klart och skarpt, men definitivt bättre än vanliga dödliga. Männen hade ännu inte kommit tillbaka och hon undrade var de blev av.
Hon letade sig fram till takluckan och tog sig obemärkt ner och ut. Att få folk att inte lägga märke till henne var som en barnlek för Sol.
Hon gick genom de mörka gatorna och hörde skrik och skrän från de öppna krogarna. Ett par män ropade efter henne, men med en enda blick höll de tyst och Sol log roat, de skulle inte kunna uträtta mer på kvinnor denna natt. Hon valde sina erövringar med omsorg även om männen trodde att de valt henne.
Snart kommer hon till en krog där de skriker om döda människor och vakter var tillkallade. Med en blick över folkmassan märker Sol att männen inte var där, men troligen varit.
Hon tar sig vidare, ser in i var krog, varför hade de så kul utan henne? Fast de båda var inte precis någon som frågade, ändå blev hon en aningen irriterad på dem båda.
Tillslut fann hon dem i en av de mörka krogarna vid ett bord.
Hon väntade tålmodigt utanför på att de skulle bli klara och tålamod var inget utmärkande för Sol. Men hon behärskade sig och väntade utanför och som hon visste kom de snart, hon hade bevittnat allt.
Hon himlade med ögonen ut scenen Jezebel ställde till med, måste han vara så dramatisk? Men hon följde efter dem och kom ikapp dem.
"Får man göra herrarna sällskap eller är detta bara ett manligt nöje?" frågar hon med höjda ögonbryn och glödande ögon, hon var tydligen vred på dem. Fast det mesta var för att, ja för vad? Att de inte kanske frågat, men de hade inte frågat någon annan heller när hon tänkte efter.

Jezebel såg på Yuu när hans dansade iväg, det var ett annorlunda sätt att utrycka sina känslor, men han misstänkte att det var något som Yuu antagligen inte tänkte på. Han själv fingrade på sin skalpell och log när han var nöjd.
Han gick ikapp den yngre mannen och la en arm runt hans axlar, han misstänkte att han var mer påverkad än han trodde. Han såg på Yuu och log.
"Låt oss då fortsätta, det finns många många mer vi kan döda" sa han och skrattade men stannade mitt i steget när han hörde Sol bakom dem och hon lät inte alls glad på dem. Han misstänkte att hon inte uppskattade deras handlingar och beteende, hon skulle säkert dra med dem tillbaka till herrgården och skälla ut dem.
"Spring Yuu" sa Jezebel och drog med den yngre mannen där ifrån. Han sprang gatan ner med Yuu i släptåg och svängde in på en tvärgata och fortsatte sen på den gatan innan han stannade i en gränd.
"Jag tror vi tappade bort henne" sa han leende och skrattade lågt.
"Så det här är vad du roa dig med döden" sa en välbekant röst och Jezebel såg på ugglan som satt på ett låg tak.
"Tyst du avslöjar oss" sa Jezebel och försökte vara allvarlig. Jezebel kunde aldrig minnas att han hade varit sån här innan, kanske var det för att han inte behövde ta något ansvar eller ställas till svars inför sin far. Han kände en ovanlig frihet och han tänkte ta vara på den så länge han kunde.
"Vad skall kortmästaren säga?" Sa Ugglan och landade framför honom. Jezebel gick fram till honom och log kallt.
"Han kommer aldrig få veta" sa doktorn och skar halsen av Ugglan, hans kläder färgades röda av blodet och han log och såg på Yuu.
"Tänk vad far kommer bli arg" sa han och skrattade. Jezebel hade aldrig gillat Ugglan, han var för uppnosig tyckte han, Jezebel gillade dock hans ögon och han skar ut dem, slängde kvinnans ögon och sparade Ugglans.
"Jag tror vi är i trubbel när Sol hittar oss" sa Jezebel och log roat.

(Hej Tessan ledsen att vi sprang ifrån dig xD våra karaktärer är ganska fulla och vi tänkte att du kanske kunde hämta Cassian och leta upp oss xD)

(Visst xD)

Sol såg efter dem och himlade med ögonen. Trodde de på fullaste allvar att de kunde smita från henne? Hon svor som en ilsken katta och vände på klacken i tid för att möta en annan man. Han var full och stor och såg på henne som att han precis hade hittat en guldklimp.
"Så vad gör lilla fröken så långt från krogens värme." sluddrade han och la en arm om hennes midja. Hon drog sig äcklat undan honom väl medveten om att hon gick klädd som de flesta av hororna här omkring, kanske mer gammeldags och finare dock.
"Passa dig så jag inte snöper dig nästa gång." fräste hon och hennes ilskna ögon glänste. Mannen bleknade och backade bakåt.
"En häxa, en häxa." sluddrade han och sprang längst gatan från det håll hon var på väg till. Hon muttrade ett par väl valda ord, en häst började skena och sprang rakt på den skrikande mannen.
"Adjöss med honom." log Sol och gick till herrgården, hon skulle finna Cassian, den som kunde styra Jezebel något. Hon var inte dum, hon hade minsann sett vad som pågick mellan dem.
Hon gick in i huset och letade efter Cassian, hon var arg på dem. Mycket för att de inte frågat henne, sen vad de gjorde. Att de dödade hade hon inget problem med, men vilka de dödade hade hon problem med. De dödade personer som inte hade gjort dem något förnär. Nu hade Sol två krafter kämpande inom sig, den onda och den goda kraften. Den onda kraften som var helt hon, hon som var en drabbad och den goda som försökte ha mänskligheten kvar inom henne. Hon kunde lägga band på sig, hon försökte alltid, men när de gjorde såhär var det inte enkelt.
Hon knackade på och Cassian öppnade.
"Jezebel och Yuu är fulla, beter sig som barnungar och dödar hej vilt. Antingen följer du med mig frivilligt och talar förstånd med din älskade Jezebel eller annars tar jag dig med med våld." sa hon och såg på Casssian med glödande ögon. De ögonen sa man inte ifrån om man ville ha livet i behåll. Inte för att Sol tänkte döda honom, hon gillade Cassian men att tvinga honom med sin kraft gick alltid. Hon kunde lätt tvinga folk, som mannen som sprang och hästen som skenade, det var hennes verk.
Snart hade hon fått med honom ut på gatan då han klätt på sig och tar dem längst gränderna och gatorna, det var fullt liv på krogarna. Sol gick först med Cassian i släptåg, varför hade hon ens hämtat honom hon kunde egentligen bara tvingat dem hem. Men, men, detta skulle bli roligare att se Jezebels min när de fann dem.

Jezebel funderade, Yuu hade rätt vad gjorde det egentligen? Doktorn njöt av att få vara ifrån sin far och han förstod för första gången vilken frihet Cain hade, han kunde döda folk varje kväll om han ville, han behövde inte vänta på att hans far skulle be honom göra något. Jezebel såg på ugglan och skrattade lite.
"Nu kan du inte flyga mer Uggaln!" Sa han och såg sedan på Yuu som gjorde en bugande gest och nickade. "Mer att dricka låter utomordentligt. Låt oss vandra vidare"
Jezebel torkade bort blodet från ansiktet innan han stack fram huvudet från väggen och kollade så att kusten var klar innan han gick ut på gatan. Han gick med rak håll inåt och var glad att han fortfarande kunde gå rakt. Balansen hade aldrig varit ett problem när han drack, det som hände var att han blev mer öppen, gladare och skrattade mer, någonsin han normalt hatade hände och undvek att dricka, men den här kvällen hade han allt för rolig för att bry sig. Hans far skulle var arg för att ugglan dött och han skulle förstå att Jezebel låg bakom det och straffa honom men det brydde han sig inte om.
Jezebel skyndade över till en annan mörk gränd och sökte skydd så Sol inte skulle finna dem. Han så sig runt innan han upprepade processen. Han tittade ner när något strök sig emot hans ben, en katt. Jezebel satte sig på huk och la fingret över munnen.
"Shhhhh" sa han och såg på katten och skrattade. "Shhhh vi gömmer oss"
Jezebel såg sig omkring, klappade katten på huvudet innan han fortsatte ner längs gatan och fann en krog. Han såg på Yuu och log sedan.
"Den glada Yxan låter som en krog vi kommer trivas på" sa han och tittade på skylten av en blodig leende yxa innan han gick in. Röken låg tjock och Jezebel passade på att skära ytterligare en man som han gick förbi innan de slog sig ner vid ett bord och beställde in öl. Han tog emot ölet och började dricka, han såg på Yuu och log stort.
"Så vad tycker du om London?" Frågade han roat