The living dead(Dragon Fantasy)

Mark nickade. "Jag förstår, jag skulle göra samma sak". Han hade nästan gjort det nästan förut. Han fortsatte hålla på med vattnet till det kokade och tog de då från elden och hällde tillbaka i flaskorna, nu hade han för några dagar, en vecka.

"Det är din bädd." sa hon istället och drog handen genom håret.
"Jag kan sova på golvet, annars sover vi skavfötters med varsin filt." sa hon, att ha någon närmre än så vägrade hon. Hon tänkte som sagt inte föra liv till jorden.

Mark ryckte på axlarna. "Vi kan sova skavfötters...För mig spelar det ingen roll". Han gäspade lätt till, ännu en dag hade gått. Han drog av sig sin jacka och la undan vapnen innan han la sig på sin del av bädden.

Alex la sig med, drog filten om sig. Utanför hörde hon deras fotsteg och vinden i träden.
"God Natt." sa hon sömnigt och slöt ögonen. Hon kände hans närhet och värme och snart sov hon djupt.

Mark drog den andra filten om sig och slöt ögonen han med. "God natt". Men han somnade inte direkt. Då Alex somnat flyttade han försiktigt på sig så han låg bredvid henne. Han tog in hela henne, hennes doft, värme, allt. Han la huvudet mot hennes axel och slöt ögonen igen. Han skulle sakna närheten igen...Tillslut somnade han, än i den positionen.

Alex vaknade vid gryningen och ryckte till innan hon drog sig undan snabbt och for ner på golvet med en duns.
"Vad tar du dig till?" for det ur henne, rädd av hans närhet, rädd att han ville bara mer och mer.

Mark satte sig yrvaket upp och gnuggade sig lätt i ögonen. "Va?" mumlade han innan han mindes och blev lätt röd i ansiktet. "Förlåt...jag...jag..." började han och tog sig snabbt upp. "Förlåt mig...Jag har bara saknat sällskap, andra så länge...". Han behövde det.

"Ta dig inga friheter utan mitt tillstånd." fräste hon åt honom, men det värsta av chocken hade lagt sig.
"Fråga nästa gång." sa hon bara och försökte ta sig upp. Hon kom darrande upp på fötter, men stödde inte på benet.

Mark såg skamsen ut och nickade sakta. "Förlåt, jag ska inte göra så" mumlade han och vände ryggen åt henne. "Jag ska lämna dig ifred. Han gick in till rummet där han styckade och stängde dörren om sig.
Okoncentrerat började han ta reda på skinnet och hornen från djuren, kanske det kunde bli till kläder eller annat.

Alex suckade, hon menade inte att vara så hård eller att knuffa undan honom från sig. Haltande tog hon sig till dörren och öppnade dörren.
"Jag menade inte att knuffa undan dig. Men vill du söka närhet, får du söka samtycke." sa hon och log snett.
"Som jag sa inga närmanden utan tillåtelse. Jag tänker inte föra liv till denna jord och det får du acceptera." sa hon enkelt.