Prs mellan mig och Renesmee cullen 1

"Vet inte." Mumlade jag.

Plötsligt kom jag på något.
"Kom!"
Sa jag och grep hennes hand men släppte den genast.
"Förlåt, jag menade inte att..."
Jag tystnade förläget.

"Ehm... Det gör inget! Vad ville du?"

"Jag kom och tänka på ett ställe där vi... Eeh nej glöm det"

Jag tittade på honom och undrade vad han tänkte på.
Jag gillade honom starkt, än så länge hade han inte ljugit i alla fall...

Jag försökte komma undan hennes intensiva blick.

Jag hade alltid varit bra på att förstå människor, kunde se varje skymt av något annorlunda, konstigt i folks blickar.
Och nu la jag märke i att Diego tydligen inte tyckte om att jag tittade på honom...

Jag vände sakta blicken mot henne och när mina ögon möttes hennes bubblade den okända känslan upp ännu starkare.

Gud. Jag gillade inte hans blick... Den brände hål i mig, letade sig in under huden och vidare in i hjärnan där den rotade sig fast, lät ingen komma nära.
Ändå fortsatte jag att stirra in i hans ögon.
Möta dem och samtidigt känna en stor flyktig känsla i magen.

Jag slet blicken från henne och började gå bort.