Hogwarts Svarta Hjärta

Har inte hunnit läsa så mycket, men den verkar bra. Lite ovanligt med röd text, fast man vänjer sig fort vid det.

Tack, ska vi ändra det med röd text?

Bra!

Tack vill du ha mer?

Bra, men man måste verkligen ha läst harry potter för att förstå.

Ja, det kanske inte är så bra men, jaa..

Gwa! vill ha mera nu!!! ;3

Ska bli, - Bokens hemlighet -

Jag vaknade och gick upp. Sen sätter jag på mig mina vanliga kläder och sätter upp håret i en hög tofs. Jag smyger sakta ner till matsalen för att inte väcka Krumben. När jag kommer ner är i matsalen sitter Hermione där, jag vänder om och går tillbaka till sovsalen. Jag vill helst inte träffa henne nu. Jag hämtar boken och lägger mig i sängen, rummet är så gott som tomt och jag slår upp boken och börjar läsa.

När jag har bläddrat en stund i boken hittar jag det jag söker, det svarta hjärtat. Jag läser vidare men den visar inte så mycket mer än den andra boken. När jag har kollat igenom texten en tredje gång ser jag bilden. Bilden föreställer det svarta hjärtat, samma som i den andra boken. Den har en silverkedja som hållde i ett platt ihåligt hjärta som var i silver och prydd med små rubiner. I mitten satt en svart sten som var formad som ett hjärta. Den ser exakt lika dan ut som den i den andra boken. Förutom en sak… Ner i högra hörnet är några ord inristade.

Jag flämtar till när jag ser de inristade texten, Jag finns när du behöver mig. Jag satt bara där och stirrade. Vad betyder det? Jag slänger igen boken och nästan kasta den under sängen och macherade ut från rummet.

Våran första lektion för dagen är försvar mot svartkonst. Vi går med tredjeklassen från Gryfyndor. Professor Lupin kom in i rummet med ett leende på läpparna och alla tystnade.
- Idag ska vi möta det vi är mest rädda för och vi ska lära oss att få bort rädslan. Lupin log, är den någon som vet vad vi ska möta? Ingen räckte upp handen
- Ni ska få möta en boggart! Lupin log nu inte lika mycket men man såg att han hade en glad känsla i hela kroppen.
- Micahel Ransch, var god och vissa hela klassen din största rädsla och låt oss besegra den. Sedan viskade Lupin något i Michaels öra och han nicka. Lupin gjorde en lätt sväng åt garderoben och ut kom en svart sak som snabbt förvandlade sig till en jätte orm. Den skulle precis gå till attack när Micahel viftar med trollstaven.
- Riddiculus! Ormen fick glasögon störa som däck och en stor mustasch. Alla i klassen skrattade och Lupin skickade fram en efter en för att möta boggarten. Tillsist var det min tur och möta min största rädsla.

Jag går fram emot boggarten och min största rädsla just nu är att den ska bli något pinsamt. Jag blunndar ett kort ögonblick och när jag öppnar ögonen ser jag Harry och Hermionen stå där och le kärleksfult mot varandra.
Jag känner hur allt gungar. Sen blev allt svart…

Hoppas ni gillar, om ni ser fel kan ni skriva vad och var det är fel.

Bravo skriv gärna mer

å nej! hur ska det gå,vad hände,hjälp!!! :O