PRS(Mio_)

Christopher~

Gosh, han var hungrig. Han borde äta något. Med en suck reste han sig upp och gick till köket, insåg då han öppnade det stora kylskåpet att det var nästintill tomt. Han drog handen genom håret och klev in i sina garderob, bytte om till ett par jeans samt en skjorta. Drog på sig kavajen innan han klev i sina skor. Han skulle behöva gå och handla något. I vanliga fall gjorde han det inte själv, men den här gången fick det gå.

Mia slog sig tillslut ner på en bänk, ganska nära hyreshuset. Hon knäppte sin jacka mer och blundade lätt, det var soligt även om det blåste lite. När hon väl stannat upp och bara tog det lugnt försvann tankarna lite, hon skulle säkert ha glömt Christopher om en vecka, och hon skulle nog inte träffa honom igen, hon gick ju nästan aldrig ut på klubb eller bar, hon gick mest ut för att äta och handla.

Christopher~

Han behövde ett ligg, igen.
Mia hade bara stuckit på morgonen, han hade vetat om att hon gjorde det, han såg henne. Han kliade sig lätt på hakan och stoppade sedan händerna i fickorna på kavajen igen medan han gick längs med tredje gatan. Det var inte alls mycket folk ute, det var ju trots allt söndag. Han skulle behöva arbeta dagen efter, säkert även lite ikväll. Men han gillade ju sitt jobb.

Mia öppnade ögonen igen och lät blicken svepa över gatan och stelnade till då hon såg honom, Christopher. Hon reste sig upp och började gå, inte åt samma håll som honom. Hon ville inte riktigt träffa honom...Även om hon även ville det. Hon förstod inte sig själv ibland.
Tillslut hade hon kommit fram till en mataffär, hon hade ju pengar med...Hon kunde lika gärna handla.

Christopher~

Han drog på munnen då han fick syn på henne. Skulle han börja med lite hederlig stalking tro? Han ryckte kort på axlarna innan han i skugga följde henne. Hon klev in i en affär, fanns det något mer passande?
Då kunde han handla på samma gång. Han tog en korg, plockade till sig diverse varor han ville ha. Han brydde sig inte om priset, hade pengarna för att betala det liksom.

Mia märkte inte Christopher denna gång. Hon gick in och tog en korg innan hon började leta upp det hon behövde. Hon letade efter det billigaste av varje sak och höll ibland något i handen en lång stund, för att överväga om hon verkligen behövde det. Hennes ekonomi var inte bra, hon hade studentbidrag och lånat lite pengar för att kunna klara sig. Tillslut vid kassan hade hon mycket mindre saker än hon velat kunna ta och hon betalade.

Christopher~

Och nu tänkte han agera gentleman.
"Låt mig ta det" innan kassabiträdet hade hunnit ta hennes kort hade han stiligt tryckt ner sitt egna i kortläsaren. Utan att ta någon notis om henne betalade han det hon haft i korgen, innan han även betalade för sina egna varor. Han borde tagit bilen, han fick helt enkelt ringa Taylor. Med snabba rörelser packade han ner sina varor i två påsar, innan han tog dem båda i en hand.

Mia såg förvånat upp på Christopher, hände det där just? Han kanske inte var som hon trott ändå...Hon packade ihop sina varor, de tog bara en påse, och vände sig seadn till Christopher. "Tack...Jag har det lite knappert" mumlade hon.

Christopher~

Han såg ner på henne.
" Ingen orsak " svarade han innan han öppnade dörren, höll upp den för henne. "Men du vet, hos mig kan du få en middag du kan stå dig på i flera dagar" han var nonchalant, visade inte vad han egentligen menade. Han bjöd bara henne på middag liksom. Hon skulle aldrig kunna förstå vad han hade för planer.

Mia steg ut och såg upp på Christopher sen igen. Vad menade han med det? Men hon nickade bara sakta. "Låter trevligt...". Han var nog inte så illa som hon trott...Hon hade säkert inbillat sig bara, hon log lite mot honom och började gå.