Barnie och coolingen, prs

Jag ser surt på Brian. "Håll bara tyst din dumma tomte!" muttrar jag.

Jag kan inte låta bli att le roat.
"Tomte? Är det de bästa du kan? Kom igen nu!"

"Jag säger vad jag vill!" säger jag trotsigt men ler smått.

"Men något som får mig att må dåligt kan du väll ändå komma med, eller är tomte det bästa?"

"Hm...du är ensam. Och dina vänner är inte dina vänner för du har inga egentligen. Din mamma tycker att det är ditt fel att din syster dog."

"Jag tänkte mig något mer om min blodstatus tex... Men bra jobbat!", jag ler och stoppar i mig en chokladgroda.

Jag rycker lätt på axlarna. "Hur gör du?" frågar jag sen.

"Du, ett praktexempel på en smutskalle som skulle passa bättre hos Hufflarna än hos lejonen. KRÄVER uppmärksamhet men kan inte ens ryta, antagligen släckting till Lovegood, lika dum som Crabbe och Goyle var och du hänger bara med 5:orna för att de inte har hjärta att kasta ut dig", jag avslutar och säger sen
"Du vet att jag inte menar det... Men om man vll smita in hos Slytherin på fester måste man veta hur man gör"

"Alltså....om jag ska vara ärlig så har jag för stort självförtroende för att ta dig på allvar!" skrattar jag.

"Det glömde jag ju, ditt självförtroende, det tronar upp sig som en mur som omsluter hela dig. Annars skulle du nog märkt vissa saker..."