Innan tiden går ut.

Hon skakade på huvudet och lutade sig fram och hon verkade må dåligt. "Stanna bilen" mumlade hon och hon fumlade med låset. "jag mår så fruktansvärt illa"

I stället för att öppna dörren så hade Gabriel helt plötsligt en påse som han tryckte rakt framför munnen på Ruby.
"Vi är på motorvägen, så vi kan tyvärr inte stanna."

Hon kräcktes och hon lutade sig senare tillbaka och hon svimmade av medan värmen från henne blev allt varmare.

Angie kände på Rubys panna som var blöt av svett.
"Jag tror hon har feber" mumlade hon oroligt till Gabriel.
Han nickade dystert samtidigt som han såg ut att leta efter något med blicken.
"Vi får hoppas att det är det och inte någon förgiftning från de fallna. Hon kanske stack sig på rosen?"
Till slut hittade han vad han letade efter och öppnade en liten skåpsdörr. Ut tog han en ishink och handduk.
"Lägg lite is på hennes panna och hals så hon kyls ner. Kanske vi borde ta henne till sjukhus?"
Angie såg förtvivlat på Gabriel och bet sig oroligt i läppen medans hon virade in några isbitar i handduken.

Hon gnydde svagt och vände på huvudet och mumlade i febern. Men hon vaknade till och såg sig om men var för svag att säga något eller sätta sig upp och hon märkte bilen var på gång och hon gnydde till.

Angie strök lugnande längs med Rubys varma kind.
"Du behöver inte vara rädd. Vi är här och skyddar mot allt ont. Du ska få komma till en läkare som kan undersöka dig."
Hon fortsatte att badda med den kalla handduken.

Hon skakade på huvudet. "inte sjukhus snälla." Sa hon med svag röst och hon hostade till och hon försökte ta någons hand. "lova mig att inte få en obekväm säng och kalla händer"

Angie tog Rubys utsträckta hand och försökte prata med så lugnande röst som möjligt.
"Jag vet att sjukhus inte är så roligt, men vi är oroliga för att du kan ha blivit förgiftad eller skadad av mannen med rosen."
Hon tittade oroligt på Gabriel som själv hade en bekymrad blick vilket inte fick Angie att bli lugnare själv.

Hon såg på henne och slöt ögonen. "jag var svag redan igår" Hon försökte sätta sig upp. "inget sjukhus. åkt till ert hus och ring en hemläkare"

"Ok, vi gör som ni önskar miss Ruby" svarade Gabriel. Sen höjde han rösten så att chauffören skulle höra. "Kör mot högkvarteret!"
Angie satt fortfarande och baddade Rubys svettiga och feberrosiga ansikte, men hon kändes sig bättre till mods eftersom det inte verkade som att den fallne hade orsakat detta.
"Vi får väl kalla på en Helare?" viskade hon till Gabriel som nickade till svar och slöt ögonen.