Hur mycket är man bered att offra när kärleken knackar på? (Trejde Generationen)

JIPPIE, två kapitel med ny spännande läsning sen jg var här sist.
Jättebra skrivet

Tänkte väcka denna fanfiction som har vart lite sovande ett tag, här kommer kapitel åtta.

Kapitel åtta, Jag tog upp mitt trollspö och mumlade en trollformel som fick mina öron att tappas till, så jag inte hörde någonting. Jag gick och la mig i sängen, drog kudden över huvudet och somnade direkt. Det var en drömlös natt och jag vaknade över att solljuset kom bländande genom det stora fönstret i våran sovsal. Jag kunde se hur Mollys och Estelles säng var tomma, medan Mary fortfarande låg i sin säng och sov djupt. Jag gick och satte på mig min nya Hogwarts uniform, sminkade mig och sprutade på mig lite av parfymen ”Chéri-e” som jag hade köpt i Frankrike. Precis innan jag skulle gå ner från sovsalen kom jag ihåg att förtrollningen jag hade på mina öron. Jag tog genast min trollstav ur fickan och mumlande tyst motbesvärjelsen. Jag stoppade tillbaka trollstaven i fickan och gick snabbt ner till Stora Salen för att äta frukost. Jag gick och satt mig bredvid Albus och Edward. ”Trött?” frågade Edward med ett skratt.
Jag gäspade och nickade. ”Hörde att ni tjejer hade bråkat igår kväll.” sa Albus oroligt.
”Mary och Estelle har bråkat, jag var inte inblandad.” påpekade jag.
”Var bråka dem om?” sa Edward nyfiket med munnen full av rostat bröd.
”Ingenting speciellt tror jag väl.” sa jag och hällde upp apelsin juice i mitt glas.
”Tjejer… Ibland förstår man sig verkligen inte på dem.” sa Edward skämtsamt.
Kort efter att Edward hade sagt det kom Professor Longbottom delade ut våra scheman. Jag såg direkt att min första lektion var talmagi, med Scorpius. Jag suckade. ”Inget bra schema?” frågade Edward med ett mytiskt leende.
”Helt okej faktiskt. Ditt då?” frågade jag Edward med ett inte helt fulländat leende.
”Jo det är väl bra förutom att vi har spådoms konst nu direkt efter frukost.” suckade han.
Edward Stoker var absolut en av dem snyggaste och mest eftertraktade killarna på Hogwarts. Hans ögon var som smältguld, hans hår var gyllnebrunt, solkysst hud och vältränad. Han var även väldigt omtänksam men även väldig rolig. Perfekt pojkvän material som min kusin Victoire skulle ha sagt. ”Ska vi gå?” sa Albus och ställde sig upp.
”Visst” sa jag och Edward nickade.
När vi var på väg tillbaka till sällskapsrummet, så mötte vi Mary och Ed hand i hand på väg till frukosten. Hon kollade på mig men sa ingenting. Vi gick upp till sovsalarna och hämtade våra böcker. Jag gick själv till talmagin som låg på andra sidan slottet. Jag mötte även Dominique på vägen… ”Hej Rose!” ropade hon och jag vände mig om, och hon småsprang mot mig.
”Hej Dominique. Vad ville du?” sa jag med vänlig ton.
”Glöm inte att det är Quidditch träning imorgon klockan sju. Vilken lektion har du förresten?” sa hon med ett leende.
”Talmagi.” sa jag och kollade på min klocka.
”Jag har förvandlingskonst. Så vi kan ha följe om du vill?” sa hon.
”Visst.” sa jag och vi började gå.
”Kan du förstå att Louis blev sorterad i Slytherin?! Såg du dagens Daily Prophet eller? Det var på första sidan!” sa hon.
”Nej, jag glömde läsa den vid frukosten idag.” sa jag och såg Jane Chapman gå förbi som var Slytherins Quidditch kapten och även vaktare. Hon slog i axel mot axel med Dominique och sa sen hot fullt ”Vi kommer att spö er Weasley. Totalt krossa er!”.
”Fortsätt drömma Chapman.” sa Dominque kaxig och vi gick därifrån.
Dominque var en väldigt tuff tjej, som ingen kunde rubba. Hon var rent ut sagt ut en jävel på Quidditch och hade redan fått erbjudanden från Chuddle Cannos och Puddle Puddlemore att börja spela med dem, men var väldig bestämd på att gå klart skolan. Hon var väldigt olik sin syster. Victoire var verkligen killtokigt och skulle aldrig spela Quidditch och bli smutsig, medan Dominique aldrig hade slösat bort en blick åt en kille och skulle aldrig tacka nej till match i Quidditch. Dominique hade rött hår och varma blåa ögon, hon var också väldigt lång och vältränade tack vare Quidditchen. ”Jävla Chapman. Hon tror att hon kan vinna över oss.” fnös hon medan vi skulle skiljas åt.
”Hejdå Dom, syns senare!” sa jag suckade jag, medan jag tänkte att jag var tvungen att spendera en och en halv timme i samma rum som Scorpius.
Dominique hörde mig inte, för hon hade sprungit till sin förvandlings konst. Jag tittade på min röda armbands klocka, två minuter innan jag börjar! Jag små sprang till min lektionsal. Jag kom dit exakt när Professor Vektor, en liten knubbig kvinna med korpsvart hår höll på att stänga dörren. Jag svepte min blick över det lilla och mörka klassrummet och insåg att alla platser var tagna förutom den bredvid Scorpius. Jag suckade och gick motvilligt mot den tomma platsen. Jag la försiktig mina böcker på den bruna gamla bänken och satte mig på stolen.
”Hej…” mumlade jag tyst.
Han svarade med ett kort ”Hej”.
Jag hade en känsla av den här lektionen skulle gå olidligt långsamt. Professor Vektor började förklara hur man räknar ut mugglar matte. Jag försökte koncentrera mig medan jag gjorde noga anteckningar av vad Professor Vektor sa. När genomgången var slut sa Professor Vektor ”Jobba med er bordsgranne med frågorna på sidan 18 i era böcker, jag vill ha papprena inlämnade innan lektionens slut.”
Jag suckade tyst. ”Ska vi börja?” sa Scorpius, som inte heller glad över uppgiften.
Jag nickade. Efter femton relativt enkla frågor som handlande om mugglarmatte så var jag och Scorpius klara. Jag skrev noga våra namn på pappret med svaren och gick och lämnade in det till Professor Vektor. ”Bra ni kan gå nu.” sa hon med leende.
Jag nickade och gav ett leende tillbaka. Jag tillbaka till min plats för att plocka ihop mina böcker. Scorpius hade redan gått. Vi hade inte sagt så mycket under lektionen än de som rörde som uppgifterna. Jag gick utifrån klasrummet och ner för korridoren på väg mot sovsalen för att lämna den tunga talmagi boken och hämta den ännu tyngre trolldrycksboken. I sällskap rummet såg jag Roxanne som höll på att läxa upp James efter att hon hade blivit utsatt för regnbågs kort, som får huden att bli färgad i regnbågens alla färger från Weasleys vassa varor. Och Victoire som hade blivit utnämnd till försteperfekt tillsammans med den stiliga fransmannen Pierre Lamotte från Ravenclaw så dom stod och skällde ut några andra klassare med Hugo inkluderad för att ha eldat upp några böcker. Jag kollade på min klocka och kom på att jag hade rast i en timme innan trolldryckskonsten började, så jag gick upp till sovsalen för att läsa.
När jag kom in i den stökiga sovsalen så såg jag en lapp ligga på min säng, på lappen stod det ”Jag älskar dig.”med snirkliga bokstäver.

Hoppas ni gillar det!

Jag tycker mycket om kapitlet. Ser fram emot mer.