PRS, Mily & Sannie

"Och vad gör du här då?" fortsatte hon.
"Mamma, skräm honom inte", suckade Delia och blängde på sin mamma.
"Jaja, jag ska inte störa. Men det kanske är bäst om ni går upp på ditt rum, Delia, jag ska börja med maten snart."
Delia nickade och reste sig upp. Hon brydde sig inte om att plocka undan efter sig utan tillät det åt hennes mamma.

" Jag skulle föresten inte hinna hem före oväderet kom så Daila bjöd mig hit sa Hampus förklarande innan han reste sig Mika såg tveksamt på Dailas mamma hon gillade inte att någon skrämde sin husse

"Förlåt för det där", suckade Delia när det kom in på hennes rum. Då kom hon på - trollformelboken!
Hon slängde sig hastigt efter sin stav och bok och gömde det bakom ryggen. Han måste förstått att hon gömt något, och hur hon nu skulle slingra sig ur det här visste hon inte säkert.

Hampus hade inte sett trollstaven eller boken Mika kom in efter honom. hon nosade på väggen intill där innanför väggen fanns Emma Dailas syster hon började morra lite
" Mika inte mora när man är gäst sa Hampus lite strängt Mika tystnade snart skulle väl Emma komma in hit

Delia såg ner på Mika när hon morrade och sedan upp på Hampus när han sa åt hunden att vara tyst.
Hon höll fortfarande boken och staven bakom ryggen men visste inte vart hon skulle lägga dem.
Han vet ju redan, sa en liten röst inom henne och hon suckade lätt.
Jag vet, svarade Delia den, Men mamma och Emma vet inte att han vet.
Och strax därpå öppnades dörren återigen in till hennes rum, och där stod Emma med ett brett leende.
"Hej", sa hon och höll ögonen fästa på Hampus.
"Vad vill du?" snäste Delia åt sin syster.

" Hej sa Hampus till tjejen som kom in i rummet han höll i Mikas halsband för att inte hon skulle springa fram och hälsa vilt

"Vad gör ni?" fortsatte Emma och struntade i att Delia blängde på henne.
"Stick här ifrån", muttrade Delia.

Hampus förstod att de inte va nå vidare vänner de här syskonen han såg på väderet utanför han visste inte när det skulle sluta

Emmas blick gled för första gången över till Delia när Hampus inte svarade.
"Sluta vara så sur, Delia", sa Emma och himlade med ögonen, "Jag frågade ju bara vad ni gjorde."
"Visst, vi gör ingenting, kan du gå nu?" svarade Delia.
"Vad har du bakom ryggen?" frågade Emma och pekade på hennes armar.
Delia kastade en snabb blick på Hampus och sedan såg hon på Emma igen.

Hampus såg på klockan det var hela en timme härifrån han hörde en liten darning på mobilen han tog upp den " Jag kommer och hämtar dig och Mika säg bara på vilken adress// pappa
" Vad heter den här adressen? frågade han