Privat roman roll med Jessica Tonks

"Låt honom, jag vill se hur hårt han kan slå!" sa Laura.

"Försent, och han slår rätt så hårt" sa Nathan dämpat. Han var lite snurrig efter slaget. Det hade träffat rätt på ögat också. Det kändes som om det började svullna igen och då såg han ingenting.
Oskar stod och skrattade. "Ha, har jag gjort dig helt blind nu?".

"nej nu du!" skrek Laura till och slog honom i magen sedan i ansiktet.

Oskar hade skrattat alldeles för mycket så Laura träffade. Han vacklade också bakåt och blev högröd i ansiktet utav ilska. "Din lilla skitunge!".
Nathan såg knappt vad som hände då han knappt såg något längre. "Laura" sa han dämpat.

"Ska du slå mig?" frågade Laura med en blick som varken var rädd, ledsen eller glad. Blicken var hård och kall.

"Nä, jag ska göra något värre, du kommer få se....och jag har ju redan slagit en nörd idag, det räcker" sa Oskar med en elak blick på Nathan. Han fortsatte gå, men inte mot skolan utan mot stan. Han tänkte skolka idag.

"Du tycker jag är en nörd?" säger Laura och ställer sig framför Oskar.
"Du skolkar jag väll med så ska du få se!" sa hon igen och släppte böckerna.

"Ja, alla tjejer är praktiskt taget nördar, och små handikappade skitar som Nathan" sa Oskar hånfullt. Han hade inte respekt för någon han inte.
"Laura" upprepade Nathan högre. Han behövde hjälp...han kunde inte se någonting nu...och han behövde hjälp att ta sig hem nog...

"Då har du inte sätt mitt riktiga jag!" sa Laura och väntade sig ett säkert ifrån Oskar men hon fick:
"Vissa mig" sa Oskar intressant.
"Så gärna" sa Laua och byte om på dam toaletten.
Hon kom ut som en blandning av gothare och emo.
Alla tittade häpet på Laura, till och med Oskar.

Nathan hörde bara hur folk drog efter andan men han själv såg inte. Han gick med händerna framför sig och med försiktiga steg. "Laura?" upprepade han och tror han fick tag på hennes axel.