Fantasy rollspel för 4!

[Då kan vi säga att någon kommer och dödar henne. .__. Nejmen xD]

[Herregud! *chockad* Jag bevakade ju tråden! *förvirrad* Det står att jag inte bevakar ._. ]

Jag tillbaka.
"Ja, jag tror det med", svarar jag och känner en liten lycka inombords.
"Det kommer nog bli roligt att se hur vi klarar oss", säger jag och undrar om de andra tycker att jag är konstig på grund av att jag använde "roligt" i meningen.
Jag vill i alla fall att du stannar säger Filixtra plötsligt.

"Men kan vi sätta igång den där brasan nu? Jag fryser så mycket...", sa James och började hacka tänder. Han kände att det droppade vatten från hans hår och rann ner i pannan. En obehaglig känsla. Iskallt. Blött. Eländigt...
"Snälla", bad han och drog ihop sig som en liten boll med benen tätt intill kroppen.

"Det är inte vi tre som har eld", säger jag beklagande. Sedan riktas min blick mot den lilla räven.
"Lägg veden på "marken" ", säger jag samtidigt som jag skickar en liten virvelvind som även torkar James. Jag förvånad över hur lätt det går. Jag lockar fram räven och börjar klappa den lite försiktigt.

Alice ställde upp veden precis som hon lärt sig på scouterna. Många hade tyckt hon var mesig som gick på scouterna men hon hade verkligen gillat det och hon hade lärt sig en massa.
"Sådär", sade Alice stolt då hon var klar.
Hon gillade de tre personerna som var där med henne även om hon inte kände dem sådär jätte väl, eller rättaresagt inte alls. Med ett leende på läpparna började hon nynna lite lätt på en låt. Det började bli mörkt ute men de var väl skyddade i sin trädstam. Hon skänkte en tanke till djuren där hemma och hoppades att hennes mamma hade koll på läget.

Jag fortsätter klappa på räven lite till. Och sedan stöter jag till den lite hårdare i sidan, och som jag hoppats blir den chockad och lite eld kommer ut ur näsborrarna (har rävar näsborrar? xD ) och sätter eld på grenarna. Jag börjar genast att klappa den lugnt igen så att den inte biter mig. Den verkar slappna av, och jag får behålla min hand.

James slappnade av då de heta vindarna torkade och värmde honom.
"Tack", sa han lättat och skänkte en tacksam blick till Nikita. Sedan drogs hans blick mot elden som sakta växte. Han betraktade hur den dansade.
"Vad ska vi göra imorgon?" frågade han efter ett tag, "Kanske kan vi försöka hitta en stad och sedan en person som kan säga vart vi är." Han log litet. Fortfarande hade han blicken begravd i lågorna.

"På något sätt tvivlar jag på att vi kommer hitta någon", mumlar jag och tittat in i lågorna. Jag älskar att se hur eldslågorna dansar och knastrandet.
"Jag tror snarare att vi behöver mat", säger jag och känner hur hungern börjar smyga sig på.

Alice nickade åt de dem andra sade och i nästa sekund kurrade hennes mage högt.
"Men om vi hittar en stad eller befolkning kommer vi ju automatiskt hitta mat", sade Alice samtidigt som hon tänkte tillbaka på då hon gått genom skogen. "Växterna här är inte samma som hemma så jag kan inte säga vilka som är ätbara eller inte."
Sedan lade hon sig ned, drog tröjan tajtare runt omkring sig och lät värmen ifrån elden sprida sig genom henne-.

James lyssnade på dem en efter en. Han nickade tankspritt då Alice talat till punkt och drog fingrarna genom håret.
Råttan kröp upp i hans knä och han smekte varsamt hennes gråa päls. Han visste inte vad den skulle heta. Han hade inte precis någon livlig fantasi.
"Vad ska jag döpa henne till?" Han såg upp på de andra.