In Wonderland (PRS)

Alexa funderar på att släppa musen, men det när musen spetsar hennes handflata med sitt nålsvärd spelar det inte längre någon roll då Alexa tappar henne. Fast när hon hör steg tittar hon försiktigt fram, men samtidigt så försöker hon hålla sig dold.
"Hattmakaren!" Säger musen med sin pipiga röst och Alexa får också syn på honom. Det betyder att han klarade sig iallafall - ja, om nu inte Bandersnatchen tar kol på honom... eller dem allihop.

Hattmakaren log stort då han hörde Mally. Visserligen var de fortfarande lite i fara, men de alla mådde ju någorlunda bra i alla fall.
Han vinkade lite mot de med handen som inte höll i svärdet. Bandersnatchen vände sig om och märkte Hattmakaren. Han morrade mot honom.
"Kom igen då" skrattade Hattmakaren galet som om han utmanade Bandersnatchen. Han fortsatte gå mot honom.

Alexa vinkar tillbaka och blicken flackar från djuret och hattmakaren. Kanske kommer han klara det? Bandersnatch verkar inte speciellt obesegrad, Alexa är helt enkelt skräckslagen för monstret - hon kan ju faktiskt dö. Fast egentligen så kanske det är en dröm och hon bara vill tro att det inte är en dröm... kanske. Eller så är det förnekelse.

Hattmakaren var tillslut tio meter ifrån bandersnatchen. Han skrattade fortfarande men höö svärdet hårt i sin hand medan blod droppade från axeln.
Mally var en aning förskräckt hon med, vad gjorde hattmakaren egentligen?!

(Sorry för kort svar men måste dra)

"Vad håller han på med?" Frågar Alexa musen, som ändå tycks vara lika förvirrad som hon över hattmakarens uppträdande. Alexa skulle inte för sitt liv våga stå upp mot den där vita pälsbollen till monster nu när hon vet att hon kan skadas av den, fast hur allvarligt kunde hon skadas egentligen? Den har klor, det ser man ju. Fast det är väl inte alltför illa, visst?

Hattmakaren stannade tillslut upp. Han höll svärdet framåt, mot Bandersnachten.
Bandersnatchen morrade mot honom, det såg ut som den precis skulle hoppa på honom då dess öron spetsades. Den vred lite på sitt stora huvud, och sprang sedan därifrån.
"Hallå! Vart tar du vägen?" skrattade Hattmakaren. Han gick nästan lite skuttandes fram till Mally och Alexa.

"Sprang han bara iväg?" Undrar Alexa som fortfarande gömmer sig.
"Ja." Svarar musen som om det var självklart. Alexa reser sig värdigt och samtidigt plockar hon upp musen från marken och denne protesterar högljutt. Inte för att Alexa bryr sig så mycket om just det utan snarare om att se till att musen inte spetsar sönder hennes händer.

Hattmakaren stannade och tog försiktigt Mally ifrån Alexas händer och satte henne på sin oskadda axel. "Och nu till vita drottningen!" sa han sedan och började gå. Det var nog bra att gå dit ett tag, Stayne och hans vakter kanske lurade någonstans...Vid tanken på Stayne så mörknade Hattmakarens blick för några sekunder innan han blev lite glad och galen som vanligt.
Han skrattade lite för sig själv.

Alexa följer efter en aning bakom och musen ser irriterat på henne. Alexa har faktiskt ingen aning om vad hon är irriterad över nu, om det är när Alexa tagit upp henne eller på grund av att det är Alexas fel att Herr Svärd stack svärdet i Hattmakarens axel. Alexa ser dock till att inte titta på musen och ser sig istället om för att se om det kommer röda vakter, Herr Svärd eller den där Bandersnatchen.

"Hattmakaren hur mår du?" frågade Mally och gick försiktigt över till Hattmakarens skadade axel. Hon synade försiktigt såret.
"Bara bra!" sa Hattmakaren muntert och skrattade lite till. Visserligen hade han ont men lät inte det tynga ner honom.
Efter en stund till gående började träden bli mycket vackrare, blommorna var i vitt och hela naturen var väldigt vacker. Tillslut tornade ett stort vitt slott i marmor upp framför de.