Från olika världar Rollspel

Ce Nedra bara muttrar något ohörbart till svar och ser på alla i kupen, "Jasså det tycker du?" säger hon bara och innser att den enda lediga platsen är vid hans sida, där hon suttit förr. Så hon sätter sig ner vid honom och försöker sig på att ignorera hela hans existens vilket inte var det enklaste, förbannat var hennes dryadblod.

"Ja, det tycker jag", svarade Damon kort. Han tittade ut genom fönstret och undrade om de inte var framme snart. Hela tågresan hade känt som en enda pinsam tystnad och ett stort moln av ilska från Ce Nedras sida. De andra människorna i kupén verkade ju väldigt sociala. Damon fnös. Han orkade inte hålla tyst mer, alltså rättare sagt, han orkade inte hålla tyst i mer än 4 sekunder. "Är det någon här som har någon jävla aning om när den här skitresan tar slut?"

(Vi borde nog vänta in de andra nu xD)

Sly himlade med ögonen, de var ju inte precis så smarta de två som just pratat som om de skulle få betalt. Mitt framför ögonen på en av de bästa tjuvarna i världen, så hade de stått och skrytit om deras värdesaker. Det var ju liksom alldeles för frestande att bara stå och glo på dem medan de grälade. Så han hade ju inte precis kunnat låta bli att knycka åt sig Damons ring då han väl hade fått chansen då Ce Nedra hade slagit till pojken.
Inte för att Damon verkade vara den tålmodiga typen, nog för att Sly var likadan. Om det inte hade varit för deras värdesaker, så hade han förmodligen hoppat ut genom fönstret för länge sedan.
"Ifall någon av oss visste, så skulle vi säkert redan ha sagt det", muttrade han bara till svar åt Damon.

Aria hade inte kunnat vila eller vad hon nu tänkt göra från utgångsläget, det berodde sannerligen på de två personerna som slagit sig ned bredvid henne och diskuterat något med ryckiga vändningar.
Ingen verkade särskilt öppen till att föra en normal dialog med de andra, och även om Aria inte heller var på ett riktigt socialt humör kände hon sig tvungen att göra något åt den situation de alla blivit satta i. "Ingen av oss verkar ju ha valt det här självmant. Bara en teori, men det kan ju faktiskt vara någon som driver med oss. Det finns gott om sådant folk, och så långsökt är det inte.", sade Aria öppet medan hon utbytte ögonkontakt med de övriga.

"Jaså?", svarade Damon Sly vasst. "Jag har inte hört er yttra.. få se här, ett enda ord den här resan. Så man tvivlar ju lite" Han vände sig irriterat mot flickan som nyss hade talat. "Varför skulle någon vilja driva med oss? Vad har vi gjort?" Han såg med ännu en skakning på huvudet ut genom fönstret igen, de började närma sig en sjö, en rätt stor sjö. Och bortom sjön skymtade han ett torn. Vilken byggnad hörde tornet till? "Jag skulle kunna berätta något för er.", började han uttryckslöst. "Men ni är ju så himla sociala så jag hoppar nog över den här gången" Han log snett.

Ce Nedra såg på de andra som äntligen verkade få mål i munnen, inte för att hon ens ids att svara någon av dem. Hennes humör hade sjunkit som en sten och förmodligen skulle hon bara skrika, sparka och vad visste hon vad hon gjorde då under hennes raseriutbrott. Hon vände blicken mot sjön och log omärkligt då hon fick syn på sjön och slottet, det var vackert, inte som Tol honet, hennes palats men ändå, något som liknande det iallafall.

Om Sly hade varit helt 100% säker på vad han gjorde på tåget borta från Bentley och Murray, så skulle han genast ha gjort sig av med Damon. Han var endast irriterande, vilket gick honom på nerverna.
"Jag är helt överförtjust av spänning", sade Sly sarkastiskt till Damon innan han vände sig tillbaka mot dörren då tågets fart saktades ner. Med en enkel vändning av käppen så hade han slagit sönder dörren som gick i tre bitar, det var ju ändå bara trä.
"Jag vet inte med er, men jag vägrar spendera en sekund till med mr Uppnosig här", flinade Sly mot Dmaons håll innan han försvann ut den väg som åstadkommit.

"Det märks ju verkligen" Damon himlade med ögonen och struntade i ironin i Slys röst. "För om du hade varit det hade du ju varit lite mer.. deltagande." Han fortsatte och ropade efter Sly. "Jag kanske har fel, men efter vad jag har sett så har du tillbringat ungefär 99% av tiden med att sitta och pilla på käppen du har där"

"I alla fall gör jag något vettigt med mitt liv", svarade Sly och viftade med käppen där han hade Damons ring hängandes. "Och du min vän, borde hålla bättre reda på dina grejer, eftersom de snabbt försvinner och kan av misstag säljas så att en fattig, mycket begåvad, tjuv blir en rik, mycket begåvad, tjuv istället."
Han skakade på huvudet medan han flinade och kastade tillbaka ringen åt Damon. "Bäst du behåller den här, eftersom det kan vara det enda du har kvar när du upptäcker att ingen gillar dig längre."
Tåget hade i alla fall stannat nu och det verkade som om de inte var de enda på tåget, flera barn samt ungdomar kom strömmande ut i korridoren. Kanske kunde de få nån reda på vart de var nu.