Narnia

Sam bara ler och dricker upp sin mjälk och ställer muggen på brickan. Hon ställer sig upp och sträcker på sig, "Ja, god natt då syns imorgon." säger hon till honom innan hon försvinner in på sitt rum för att sova.

"God natt" säger Andrew till Sam när hon gick upp till sig. Han tänkte gå upp han också men han orkade inte gå därifrån. Så han drack sakta upp mjölken och njöt av tystnaden. Det var så skönt att vara någonstans där det kan bli helt knäpptyst.
Kanske 20 minuter senare går Andrew äntligen upp till sitt rum. Eller snarare sitt badrum först då han borstar tänderna. Fast sedan går han och lägger sig i sängen.

Sam borstar tänderna och ser på allade krämer som hon skulle sörja in sig med, skulle hon våga strunta i det? Hon hörde Andrews röst inom sig att det inte berodde på utseendet vem man var, kanske han hade rätt. För första gången på länge började hon tvivla på mormordens ord och gick tillslut och la sig utan att göra något åt utseendet och snart somnade hon lungt för första gången på länge.

Andrew somnade snabbt bland de mjuka kuddarna. Det hade varit svårt nog att inte somna precis när han lade huvudet på kudden. Men han hade legat vaken i kanske 10 minuter och gick igenom dagen. En väldigt bra dag för att säga det själv tyckte han.

Sam vaknade tidigt klockan var fem och det var dags för hennes vanliga springtur innan frukost. Hon drog på sig träningskläderna och satte musiken i öronen innan hon sprang ut. Hon tog sin vanliga löparrunda på en timme och kom tillbaka sedan för att duscha och göra sig ordning för dagen. Hon borstade och torkade håret och sminkade sig, sedan klädde hon sig i nya jeans och ett svart linne och gick ner till matsalen för frukosten skulle serveras där klockan sju. Inte för att hon brukade äta frukost, men det var husets regler som gällde. När hon kom ner var bara mr Kirke där som hälsade henne god morgon då hon satte sig.

När Andrew vaknade var det av att någon knackade på dörren. Han kollade på den enda klockan han hade i rummet: Halv sju. Dörren öppnades och en av tjänstefolket berättade att det var dags för frukost.
"Okej, jag ska bara klä på mig så kommer jag sedan" säger han trött och dörren stängs igen. Andrew sätter sig upp i sängen och gäspar.

"Vet du var .....Andrew är?" säger han och Sam skakar på huvudet. "Nej, jag har vart ute men han kommer väll. Klockan är ju inte sju ännu och han verkar inte vara den som kommer sent." ler hon och han ser på henne. "Varför var du ute, den här tiden på dygnet?" sa han förvånat. "Jag..eh sprang." mummlade hon fram, hon gissade att inte varken Andrew eller han var av samma åsikt som hennes mormor.

Andrew klär snabbt på sig ett par jeans och en långärmad tröja. Han får håret att någorlunda ligga ner på huvudet och sedan gick han ner till matsalen. Där var redan Sam och Mr Kirke.
"Förlåt om jag är sen, jag har aldrig varit en morgonmänniska" säger Andrew ursäktande, men Mr Kirke bara skrattar. "Jag förstår, det var inte jag heller när jag var så ung som ni är" säger Mr Kirke.

Sam ler lätt och säger godmorgon till Andrew när han kommer och ser på dem. Egentligen var väll hon som dem, hon hade bara lärt sig att vakna vid klockan för att ta sin springtur och det gjorde henne pigg.
Tjänstefolket kommer med frukost, och vilken frukost sen, gröt, ägg, bacon, bröd, juice, ja mycket var det och Sam kände det vände sig i magen när hon såg allt det. Hon som var van att inte äta något på morgonen och nu allt detta. Hon andades lugnat och hällde upp ett glas juice åt sig.

Andrew sade god morgon till Sam, som så tydligt syntes inte var van vid att äta frukost. Han själv tog nästan lite av varje. Bara för att bli mätt och att Mr Kirke inte skulle säga något om att han inte åt ordentligt. Han började äta, inte alldeles för snabbt för då skulle han inte ens orka hälften.