Privat rollspel mellan mums och Sandy Gromford

"Jag menar... det är ganska sent och så..."

"Ja, det är det kanske...", säger jag och vänder mig om gör att gå.

"Vi ses väl?", undrar jag och vänder ryggen till.

"Visst", säger jag och tittar bak ett ögonblick.
Sedan vänder jag mig om igen.

"Okej.", sedan går jag in.

Jag går hem och lägger mig på sängen en stund.
Jag undrar verkligen vem den där Aron är...

Jag kilar in i mitt rum och klär på mig min pyjamas som består av en pösig skjorta som ser ut som en blus och ett par mjuka matchande byxor. Sedan lägger jag mig i sängen och somnar.

När jag kommer hem rusar jag till mitt rum och sätter på mig mitt vita nattlinne, innan jag somnar bums.

Jag drömmer en konstig dröm... Om Nora och en sjö som glittrar likadant som hennes ögon...
NEJ! Inte bli kär i Nora Aron! Snälla låt bli...

Jag drömde en mycket märklig dröm den natten.
Jag satt vid en sjö, och sedan kom Aron fram.
Hans ögon tindrade lika vackert som sjön.
Jag log mot honom och han log tillbaka.
Nej, det kan inte vara så, Nora fick inte bli kär i Aron. Inte ens tycka om honom. Men hon kunde inte låta bli...