Hemlighetsväktaren

jippie!!!! AWSOME!!!!!!!!!!

Mera!!!

Vänligen lägg märke till att...

...Kapitel 6...har kommit ut!
Sankt mungos sjukhus


Snurrar och snurrar och snurrar i gröna lågor...

...DUNS!...

”Äntligen golv. Är du okej Harry?” sa James som stod i en stor hall med soffor och spisar, botare och patienter. James vände sig om mot spisen han kom ifrån. Den var så ren att han såg sin spegelbild på den. En man med rufsigt svart hår, ett per runda glasögon, en stickad röd-grönrandig tjocktröja, ett par jeans och svarta strumpor. Han hade fått så bråttom iväg att han inte hann sätta på sig skor. Harry hade en grön overall, en randig mössa och runda glasögon.
Det flammade till i spisen och Lily kom ut.
"Okej James, vi måste till våning fyra, NU! Var är disken där man får upplysningar?” frågade Lily James och såg sig omkring.
”Jag antar att det är där… Det står i alla fall Upplysningar.” James pekade mot en disk med en skylt där det stod Upplysningar. Dem gick dit för att fråga kvinnan i disken. Hon hade långt brunt hår, en ganska rund näsa, blå ögon med ett par glasögon framför och en vit rock på sig. Hon såg väldigt grinig ut. Dem gick med snabba steg mot disken. Klockan hade hunnit bli 14.28. När dem var halvvägs passerade de en man som James tyckes känna igen. Han vände sig om och stod öga mot öga med Sirius.
”Ni behöver inte fråga henne. Hon är lite grinig!” sa Sirius och tittade på kvinnan i disken som satt och beskrev något för en trollkarl med ett stort, grönt öra. Lily hörde att James stod och pratade med någon, så hon vände sig om. Hon såg en mörk skepnad. Lily förflyttade sig en aning framåt och såg Sirius. Han hade på sig en svart rock och blåa jeans.
”Kom med här, följ mig. Vet ni vilka det är som ligger skadade där uppe?!” sa Sirius till Lily och James medans han gick i täten mot hissen. Dem passerade många personer. Det var en person som var helt blå. Och en annan som hade armarna ihop knutna och massa andra konstiga kombinationer av häxor och trollkarlar som åkt illa ut.
”Nej. Vi har ingen aning, Tramptass! Vet du?” James tittade på Sirius med oro i blicken när han sa det. Lily tryckte på knappen och hissdörren öppnades omedelbart. Dem gick in i hissen, och hissen började röra sig. Den hade guld dörrar, väggarna var vinröd/röd randiga och hade guld handtag.
”Ja. Och det är ingen trevlig syn. Stackars, stackars lille Neville Longbottom.” Sirius tog en paus, lyssnade på rösten som sa ’våning 4 förhäxningsskador.’ Han gick ut och fortsatte. ”Det är Frank och Alice Longbottom som ligger i sängarna och har mist sitt förstånd.”
Lily vinglade till som om hon var på väg att svimma. Alice var en utav hennes närmsta vänner. Tårar i Lilys ögon började rinna. Dem gick längst korridoren tills de kom fram till en dörr där det stod Möte på går, kom ej in! Gardinerna var nerdragna men man såg mörka skuggor inne i rummet.

Allting gick så fort sen. Lily sköt upp dörren med tårar rinnande ner för kinderna, alla vände sig om, hon vände sin blick mot sängarna och sedan blev allt svart…


hope you like it!

neeeej inte Alice och Frank!!!!!!!!!!!!!!!
Super bra!!! O M G dödar...
Skriv mer!

MERA!

Neeeeeej stackars familjen Longbottom! </3

Men superbra skrivet som vanligt!

Thanke you. Everyone!

Awsome!!!!!

Mera!

Här kommer...
Kapitel 7
Äntligen vaken

”Borde hon inte må bättre nu?”
”Jo… Men hon ser fortfarande lite blek ut!”
”Vi kanske ska…”
”VÄNTA! Hon rörde på sig!… Ska vi se om hon äntligen reagerar när jag gör så hä…” Det var det ända James hann säga och göra innan Lily slog upp ögonen och slog till James finger. Han hade försökt att nudda hennes ansikte för att se om hon reagerade.
”Vad håller du på med?!” utbrast Lily och såg på James som stod mitt framför henne och höll om sitt slagna finger.
”Du svimmade och vi,(James pekade på sig själv, Remus och Sirius) försökte se om du vakna av att vi… ”
”DU!” sa Sirius och pekade på James. Han ville inte att Lily skulle bli arg på honom.
”Ja, om JAG rörde på dig. Det var det ända vi…”
”… Du.!” sa Remus som tittade från James till Lily med en omsorgsfull blick.
”Okej jag. Det var det ända jag tänkte göra.” svarade James Lily.

Lily satt i ett rum med några medlemmar av Fenixorden där. Moody, Dumbledore och Aberforth var där. Alla tittade på henne. Det var en obehaglig känsla. I rummet fanns det ett bord, en bokhylla, en svart soffa med några matchande fåtöljer till, en svart matta och ett fönster som visade ett snöfall utanför. Lily plussade ihop det och kom fram till att hon inte var kvar på sjukhuset. Och inte hos sina vänner Alice och Frank Longbottom. Och inte hemma hos sig. Hon var hemma hos Sirius!
”Hur hade hon kommit dit?” tänkte Lily för sig själv.
”Vi tog med dig hit, efter att du hade svimmat!” sa Moody till Lily. Det var som om att han hade läst hennes tankar. ”Vi tänkte att det skulle vara en trevligare syn att vakna upp i ett hem som du känner igen, än att vakna upp på ett sjukhus.”
”Men du har varit borta ett bra tag nu… Vi var på vippen att ta tillbaka dig till Mungos. Vi skulle precis gå till Mungos när du rörde på dig, Lily.” Sa Dumbledore och tittade på Lily med sina glittrade ögon som var bakom de halvmånformade glasögonen.
”Hu… Hur länge har jag varit borta?” frågade Lily, som försökte att ställa sig upp.
”Först och främst, Lily, så ska du sitta ner. För det andra så har du varit borta i ca (cirka) tre timmar. Det är ganska länge det.” svarade Aberforth trött. ”Förlåt för att jag är så trött. Men det har varit mycket stökigt på puben idag. Och sedan skulle man stressa sig till Sankt Mungos Sjukhus. Åh… det har varit en VÄLDIGT stressig dag, nu när man tänker efter.”
”Oj… SÅ länge! Då förstår jag att ni var på väg tillbaka med mig.” sa Lily med en suck och såg på alla i rummet. Remus och Sirius satte sig i soffan och James satte sig bredvid Lily.
”Japp… Men nu är du äntligen vaken och mår bättre. Här ta ett glas vatten.” James gav henne vattnet och fortsatte ”Du behövde bara tre timmar på dig för att piggna till.” (sa han med ett flin på läpparna)