Celest Gaunt - Demonen i Natten

now i get it

Mer!!

Ursäktar återigen om ni hittar stavfel, vilket ni förmodligen tyvärr gör- Men ni får prova att läsa ändå! Enjoy!

Ett långt samtal följde därefter med Severus. Våran barndom hade varit sammanflätad, redan innan vi började på Hogwarts hade vi varit som bror och syster. Sedan när vi kom till Hogwarts hade jag blivit väldigt bra vän med Lily, men Severus var sedan länge kär i henne. Jag och Severus hade ett bra vänskapsband, så han brydde sig inte om lika mycket om jag umgicks med Sirius och James. För vi var bara vänner, och när han var i närheten försvarade jag honom ofta. Men med Lily var det annorlunda eftersom Severus var kär i henne och han vart väldigt arg på henne så fort hon nämnde någon av pojkarna som retade honom så. Tillslut slutade de med att Lily vart så less på honom att de slutade vara vänner.Severus börjde med svartkonster och jag tjatade på honom om att sluta umgås med alla de där idioterna. Men Severus slutade lyssna på mig och jag började mer och mer umgås med Marodörerna! Jag var lite av en pojkflicka och jag hade redan sedan mitt första år på Hogwarts hängt med på alla deras bus. Jag upptäckte långt innan de andra att Remus var en varulv, eftersom jag var bra mycket smartare än killarna och för att jag själv hade mina små problem och egenskaper. Men jag höll de hemligt ett bra tag!

Sedan, under mitt sjätte år, vart jag förälskad i Sirius Black. Det visade sig att han kände likadant för mig och vi vart ett sådant turturduvspar. Detta gjorde Severus väldigt irriterad, vid den tiden umgicks han ingenting med Lily, men när jag vart kär i Sirius så slutade han umgås med mig också. Vi tappade taget helt enkelt. Severus vart en dödsätare efter Hogwarts.
Jag vet inte hur det kom sig att Lily och jag umgicks med de som mobbade Severus. Det bara var så, jag tyckte om dem och Remus var lite av min bästa vän efter Lily, även om jag hade ett bra band med Severus.¨

Severus och jag pratade länge, jag berättade om kvällen då allt hände och hur jag blev skickad till en dödsätare i Egypten i order om att jag skulle hållas vid liv. Hur jag rymde därifrån och hur jag träffade på Bill. Severus berättade om hur allt hade varit de senaste åren, om hur han hade bett Dumbeldore om hjälp och hur Harry mådde.
Harry.

Harry hade för två år sedan mött Voldemort och för ett år sedan dödat en basilisk.
Efter de korta samtalet så berättade Severus att han måste gå och jag skyndade mig mot Dumbledore.
Jag sprang igenom Hogwarts korridorer, fulla av minnen, fulla av ljus. Det var väldigt länge sedan jag hade sprungit genom dessa korridorer och glädje rusade igenom mig. Men de jag mest av allt ville, var att träffa min gudson. Min gudson.

Jag störtade in i stora salen, rakt in och alla som var närvarande i rummet vart tysta och vände sina blickar emot mig. Jag tittade rakt på Dumbledore och när jag såg hans förvånade blick visade det mig att ingen var perfekt. Inte ens Dumbledore.

Den är så bra!! Jag förstår inte hur man kan skriva som du! Hoppas det kommer mer snart men stressa inte!

Jag har näst intill allting klart, men jag vill ta de lugnt att släppa kapitlen så att jag hinner skriva klart slutet. Så nästa kommer nog på Fredag eller Lördag!

Tänk att en sån skitunge kan skriva så bra!!

Det är så braaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa!

Jättebra! Får jag rätta några saker som jag tyckte gjorde texten lite svårläst?
I så fall:

Annars toppen!

Bra skrivet! Vill bara påpeka att det inte finns något som heter "vårat", "våran", "erat" eller "eran". Vårat = vårt, våran = vår och det är detsamma för erat och eran också ;3
Längtar efter fortsättningen!

Tack för kritiken:

Victoire Weasly - Jo jag vet, de vart lite konstigt där och jag insåg de lite senare när jag läste igenom det....

Matizze Haha. Ja, förlåt. Jag brukar förlita mig alldeles för mycket på rättstavningsprogrammet, och jag hade ett sådant som rättade grammatiken också! Men sedan när jag försökte byta språk råkade jag radera rättstavningsprogrammet och jag lyckades aldrig få tillbaka de....

Så ni får nästan förbereda er på att jag lyckas med en massa fel, för när jag skriver tänker jag bara på hur handlingen formas, inte textens form och stavning, förlåt. Men jag skulle aldrig klara av att orka skriva en hel ff precis som ni med de tankesättet. Men jag ska försöka!

Tack ändå!