7 år på Hogwarts, 7 år i helvetet

"Jag kommer senare", sade Chris då han såg Skandars frågande blick. Han var inte direkt törstig efter blod heller, men han vägrade vara inuti slottet en minut till. Den förbjudna skogen skulle duga, han behövde vara ensam en stund och bara försvinna från alla elever som omringade honom.

Skandar nickade och började gå längs med bordet. Han fick syn på Katarina, men hans blick vandrade över till flickan bredvid. Han ville minnas att hon hette Amanda. Skandar fångade hennes blick och log, vilket fick flickan att rodna. Theo skrattade kort intill och lutade sig fram för att diskutera de nya ettorna som sorterats i Slytherin. Skandar tyckte de såg mindre ut än någonsin förr, men hoppades att de skulle hålla upp elevhemmets rykte.

Amanda rodnade när Skandar gick förbi. Katarina lade ansiktet i sina händer. Skulle han börja med hennes vänner nu också?
Amanda lutade sig fram.
"Såg ni? Han log mot mig!", viskade hon ivrigt över bordet.
"Gjorde han!", sa Zeya.
Katarina reste sig upp.
"Vart ska du?", frågade Amanda.
"Till sällskapsrummet", svarade hon.
Katarina började gå mot sällskapsrummet en bit bakom Skandar och hans gäng. Hon ville helst tåga förbi dem, men hon visste inte lösenordet till sällskapsrummet.

Larissa klev in i sällskaps rummet. Hon åkte alltid med hennes mamma som var lärare till Hogwarts. Världens skit. Hon hade fått reda på lösenordet av sin morsa, nämnligen 'Salazars yngel'. Hon såg sig omkring i rummet. Skandar, Katarina, Theo och några till satt där inne och glodde på henne när hon kom in. "Jaha har ni aldrig sett en skitsur häxa eller?" fräste hon nonchalant när hon passerade dom. Hon gick upp till flickornas sovsal och dängde kofferten i sängen. 'Skitskola' tänkte hon , tog med sig sin bok och gick ner och satte sig i en mjuk, grön sammetsfotölj.

Skandar lyfte på ena ögonbrynet åt Larissas utbrått.
"Värst vad man kan ha PMS", muttrade Theo och Skandar nickade. Larissa hade dock aldrig varit en glad person, men ehnnes humör tycktes ha blivit värre under sommarlovet.

Ellie tittade argt på Chris. "Isåfall är det nog den finaste du någonsin kommer få", spottade hon fram. Hon reste sig och tittade ner på glasets innehåll. Rödskimrig vätska, säkert svår att tvätta bort. Varför inte förvärra allt?
Jag kastade det rakt i ansiktet på honom. "Dra åt helvetet"

"Hörru, jag hörde det där!" morrade Larisssa. Hon tog fram trollspöet och var precis på väg att slänga en formel när någon stoppade mig.

Chris stängde långsamt ögonen och drog handen för ansiktet innan han öppnade ögonen igen och såg ilsket på Ellie.
"Du borde inte ha gjort det där", sade han så lugnt han kunde. Han hade tur, de flesta hade ställt sig upp och börjat marschera ut från stora salen. Chris tog hårt tag om Ellies arm och drog henne med sig. Eftersom han var vampyr så var de redan efter några sekunder inne i den förbjudna skogen. Där släppte han taget om Ellies arm och såg henne rakt i ögonen.
"Let's have little fun, shall we", sade han och log retligt mot henne.

Katarina tittade konstigt på Larissa. Värst vad hon var arg, men hon blev ännu mer chockad när hon såg att Larrissa drog upp sin trollstav. Katarina vände sig sakta om med båda ögonbryns upphöjna och fortsatte att läsa en bok som hon redan hade läst.

Aurora var trots sin kalla näst intill apatiska blick, en uppmärksam tjej och hon såg när Chris släpade iväg Ellie. Hon visste inte varför men på något sätt hade det inte känts rätt att inte hjälpa henne - Och hon hade alltid avskytt Chris. Aura småsprang till dörren och så fort hon kommit ut skiftade hon form. Hon bredde ut sin starka vingar och lyfte upp mot skyn. Att flyga var det bästa som fanns, att känna luften trycka upp henne och bara sträcka ut vingarna och glida. Hon använde sin skarpa blick för att lokalisera paret och hittade dem genast. Hon flög ner och satte sig utan ett ljud på en gren alldeles över deras huvuden och skiftade omärkligt form. Hon tog ett andetag och hoppade ner på marken med trollstaven lyft. Det här skulle bli lätt. Hon var den bästa i årskursen.