[Privat roll för AlexZz och Hope Potter <3

"Japp. Följ efter mig." Sa jag och vände mig inte om för att se om de var med, jag tror de hängde på. Jag sprang ut genom första dörren till höger och tog vänster vid det rummet. Där hittade jag det. Utgången. Jag såg en massa vakter som kämpade med ännu fler fångar som kom ut på andra sidan. Jag vände mig om och försökte ta tag om JJs arm. Men jag kunde inte hitta Miranda. Var är hon?

JJ har hunnit med, rycker till som smått när Zack tar tag i hennes arm. Hon tittar runt och kan inte hitta Miranda.
"Är hon seriös!?" Väser JJ smått panikslagen. Roligt nog, ler hon fortfarande.

"Vi måste springa ändå. Hon klarar sig.." Sa jag och hoppades att det inte skulle höras på min röst att jag ljög. "Släpp inte min hand, boxa till alla som är i vägen och håll i din väska. De andra har inte vapen som vi..."

JJ hör att rösten är falsk. Hon vet precis hur de låter på något sätt. Men för tillfället intalar hennes hjärna henne att allt kommer bli bra. JJ nickar som svar. Hon skulle inte våga göra annat än det han sa.

"Jag knuffade oss fram genom folkmassan, jag har slagit till båda fångar och vakter men snart var vi ute på andra sidan, och jag har bara tappat en av mina tre revolvrar jag tog.
"Kom, vi måste gömma oss vid närmsta hus och sno lite normala kläder, de kommer känna igen de här vita kyrkkläderna." Sa jag.

JJ 'råkade' slå till en vakt i tinningen, antagligen så kommer han dö. Inget JJ bryr sig om. När de är ute på andra sidan vet hon redan var de kan gå.
"Om vi går nordväst härifrån kommer vi till ett hus med hästar, då kan vi få snabbare transport när vi ändå är där." Konstaterar hon, huset ligger inte långt bort.

"Visst. Ska vi springa dit direkt eller gömma oss här? Brottsplatsen är nästan alltid det bästa stället att gömma sig på men om vi är där innan det är mörkt kan vi sno en häst när det mörknar?"

"Vi kör hårt innan de märker att vi är härute." Svarar JJ och kastar en blick mot fängelset. Miranda. Det måste vara något psykiskt fel på henne då hon fortfarande ler. Hon slutar aldrig le. Hon vägrar sluta le, vägrar visa smärta, sorger eller liknande.

Jag tittade på JJ, hon var riktigt underlig, hon ville ha med en gammal verktygslåda, lämnade sin vän utan att invända, OCH hon ler fortfarande.. Fast då kunde man se ett bekant huvud i mängden. Miranda. Jag rörde lätt vid JJs arm där vi stod bakom en stor buske. "Miranda.." Viskade jag.

JJ ögon lyser genast upp. Hon får ögonen på Miranda. JJ's ögon bevisar att hon är verkligt lycklig den här gången. Innan de blir oroliga. Miranda är mitt bland en mängd människor och bland människorna finns både andra fångar och ett flertal vakter.
"Hur i helsike ska vi få hit henne?" Undrar JJ med en aning panik i rösten. Plötsligt hoppar hon till när någon rör vid hennes axel och hon vänder sig om.
"Ta det lugnt, det är jag." Säger den välkända rösten som tillhör killen som kallat henne flinande Fanny.
"Kan du inte förvarna?" Väser hon åt honom och betraktar sedan Mirandas brunhåriga huvud försöka fly i mängden.