En 15 dagar kvar att leva [SV]

Du är SÅ bra på att skriva, du borde bli författare!

APBRA!! Längtar till nästa kapitel!!!

Tack allihopa!

Ginny00 Haha, made me laugh

Tack, vill bli författare. Håller på att skriva en roman ^^


Tack! Kommer nog mer snart, imorgon typ

Jaaaaaa! Längtar dit! ^^

Tack ^^

Men hann inte skriva igår, men jag hoppas på att det blir ngt senare idag. Såhär på morgonen är jag lite trött, haha!

Förstår det! Själv vakna jag inte förrens kvart i tio

Ny läsare

AWESOME!

Ny läsare
Du är grym, jättebra
*bevakar*

Tack!


Kapitel 6 20/10 – 1981
James kom ner runt 10 med Harry, Lily hade ätit färdigt för länge sen och gjorde nu frukost till James och Harry.
Mackorna var gyllene bruna och bredda med ost, Harrys som ibland åt lite bröd med smör skulle tvunget ha sin macka formad som en gyllene kvick, precis som sin pappa.
Tur att magi finns, tänkte Lily och skakade på huvudet åt de två svarthåriga som satt och åt.
”Sådan far sådan son.” mumlade Lily
”Sa du något Lils?” frågade James henne och gav ett leende som Lily inte kunde motstå, trots det svarade hon, ”Inget särskilt!”
James ryckte på axlarna och torkade bort lite smör som fastnat på Harrys kind.
Harry tittade ner på sin smörgås och som om han inte märkt det förens nu sa han, ”Pappa där en kvick”
James skrattade och sa ”Där ser man, en kvick. Till frukost!”
Lily suckade åt James och satte sig jämte Harry som nästan var klar med att äta eller snarare, trycka upp mackan i ansiktet och slicka upp smöret.

Förutom att frukosten gick vidare utan någon som störde mitt i eller för den delen efter, så flöt dagen på riktigt bra.
Harry blev läst för av Lily, boken hette häxan från fjärran och handlade om en häxa som anlände till 1800-talets England.
Hon blev inte bra mottagen och en dag så blev den snälla häxan anklagad för häxeri, av mugglare förstås och eftersom hennes trollstav var beslagtagen av de andra häxorna som lurat henne dit, blev hon bränd på bål men kärleken hon kände för alla trots onda gärningar var så stark att hon på något oförklarligt sätt överlevde och blev skyddad av en barriär täckt med is inne i elden hon först uttryckt så mycket smärta i.
Harry älskade den, inte bara den men alla sagor som Lily läst för honom nådde ända in till hans hjärta.

Klockan hade slagit två när boken var utläst och James satt i något hörn och stirrade i en bok, trots att Lily visste att han inte läste den.
Han drog bara på tiden, James blev rastlös om inte Sirius eller Remus besökte honom och berättade om hur det var, hur det var att leva ett normalt liv ute i världen.
Dock svarade Sirius att han hellre varit fast i ett hus, ingen gick att lita på längre, orden hade säkerhetsfrågor men inte ens det kändes säkert.

Lily fick sluta sina funderingar när Harry började rusa omkring i rummet och leta efter sin leksakskvast, som låg någonstans i rummet.
”Harry har du kollat vid den trasiga vasen borta i hörnet?” frågade Lily som lagt märke vid vasen först nu.
Harry sänkte huvudet och gick bort mot hörnet och plockade upp sin kvast som låg bland spillrorna, han gick tillbaka med huvudet lika sänkt och läppen putande, ”Harry inte vila panga vasen.” sa Harry och snyftade.
Lily omfamnade sin son som fortsatte att snyfta, ”Det gör inget Harry, mamma kan fixa vasen. Men du måste säga till nästa gång du tar sönder något så att du inte skadar dig själv på det senare!” sa Lily ömt och satte ner Harry en bit ifrån sig och kollade på honom och lyfte upp hans haka så hon kunde kolla i hans gröna ögon.
Han nickade bara och slutade snyfta.
”Du kan gå och flyga på din kvast nu!” sa Lily och log sådär så Harry bara måste skratta högt.
Harry flög runt i rummet och precis över James fötter, vaknade James till när han såg sin son så lycklig och fångade Harry och brottade ner honom försiktigt och kittlade honom, och Harry tjöt av skratt och försökte få James att sluta, ” ’luta pappa, ’luta”
Lily log och vände sig sedan till skrivbordet i rummet där hon ställt bläckhornet, lagt pergamentet och fjäderpennan.

Kära Harry idag är det den tjugonde oktober, du och James leker i soffan, eller James kittlar dig så att du tjuter av skratt.
Remus och Sirius har inte dykt upp ännu, de kanske inte gör det men jag hoppas de gör det.
Din pappa brukar alltid bli så glad då.
Jag läste nyss en av dina många favoritsagor, Häxan från fjärran och du blev lika exalterad som vanligt.
Du har också flugit runt på din leksakskvast en stund idag och som vanligt hittar man kvasten i ett hörn där det ligger något annat som är trasigt.
Jag blir förstås inte arg på dig men om du går på Hogwarts när du läser detta, försök då bespara Madame Hooch det lilla extra jobbet att plocka upp efter dig, men du är säkert utmärkt på Qudditch.
Det är Halloween om 11 dagar, och jag har en konstig känsla att det är något som kommer förändra världen den dagen.
Berätta för mig, även om jag då ligger i graven, berätta för mig, gå till min grav och berätta för mig vad som förändrade världen.
Harry jag finns alltid med dig.

Lily läste igenom dagens stycke ur brevet och nöjde sig för idag.

Dagen som återstod var inte mer intressant än en antikrunda.
Lily la sig i sängen bredvid James och så nära honom som möjligt, Harry hade somnat med Minnie i hennes korg och Lily brydde sig inte om att väcka honom eftersom han sov så fridfullt.
Lily somnade med mycket i huvudet.
Och vaknade av att hon kom på att hon glömt släcka i vardagsrummet.
Hon släckte och var påväg upp när hon hörde kylskåpet gå igen och sedan dörren i grovingången öppnas och stängas.
Hon kollade ut genom fönstret och såg en svart gestalt försvinna bort från tomten.
Kalla kårar nådde henne och hon rusade upp för trappan och la sig snabbt under täcket med James.
Hans lugna andetag lugnade ner Lily och efter några timmar och att hon kollat på klockan somnade hon i hans armar.
Och det sista hon hade i huvudet var, bara 10 dagar kvar till Halloween.

Tycks ? =)
Vet att det skulle stått att det var 11 dagar kvar i slutet av förra, skrev fel!

Bra