"Ett litet vansinne" Dumbledore/Grindelwald (ogillar du pairings med två killar ber jag dig att undvika detta)

grymt bra du!

Ny läsare ! Bra ! * bevakar*

Albus sökte Gellert med blicken.

"Men allvarligt talat, vad skulle någon ha för glädje av det?" frågade han med ena ögonbrynet höjt.

Gellert började rastlöst att gå fram och tillbaka.

"Sluta vara så naiv, Albus! Det kommer alltid att finnas folk som vill en illa".

Albus ställde sig ivägen för Gellert för att få honom att sluta vanka av och an. Han placerade fingertopparna lätt mot Gellerts bröstkorg.

"Sluta själv" sade han lågt.

Gellert blev helt stel i hela kroppen. Han såg ner på Albus som var aningen kortare och skakade luggen ur ögonen.

"Med vad?"
"Med det här! Du beter dig jättekonstigt. Som -"

Albus hejdade sig och bet sig i läppen. Gellerts humörsvängningar påminde honom om Ariana, men han kunde inte säga det.

"Sluta stöta bort mig." mumlade Albus med halvslutna ögonlock.

Gellert tog steget närmare Albus så att de tydligt kunde känna den sommarheta värmen ifrån varandras kroppar.

"Vad vill du att jag ska göra då, Albus?" sade Gellert, så att Albus kände hans fuktiga andedräkt emot sin kind.

Gellert lutade sig framåt med läpparna retsamt nära Albus, som vände bort huvudet.

"Sluta! Det handlar inte om det. Det handlar om dig" sade Albus och drog in Gellert i en kram istället. Med den ville han säga att han fanns där, och alla de saker han inte kunde uttrycka i ord.


Gellert kände något röra sig inom honom. Han insåg att han hållit andan och släppte långsamt ut luften igen, och placerade munnen nära Albus öra.

"Även om jag kände för dig på det sättet... Jag säger inte att jag gör det, men om jag gjorde det skulle det aldrig gå. En vingklippt fågel har ingen framtid att tala om" sade Gellert, och kände av någon anledning hur hjärtat sjönk i bröstet på honom.

"Så" sade Gellert och samlade sig och backade undan från Albus. "Peverell var det."

Ååh braaaa! Du äge och om ett så inteessant förhållande! Jag hade aldrig kommit på det!

Gah! Måste Gellert vara så bortstötande? Är det ens ett ord? Det var jättebra o.o

Geezez, detta är underbart bra skrivet

Jätte bra

Så sjukligt bra!!

Allt tack vare er!


Albus slungades brutalt tillbaka till verkligheten. Det var sant. Personer med hans typ av... läggning, hade ingen framtid. Han och Gellert hade ingen framtid, inte på det sättet. Om det närmsta han kunde komma var att följa Gellert i hans storslagna planer, så skulle han fortsätta göra det.

Albus tvingade fram ett leende och såg på Gellert.

"Jag måste skriva färdigt åt Daily Prophet, men vi pratar igenom det här i eftermiddag".

Gellert ryckte på axlarna.

"Jag antar att du måste. Ses sen!"

Och med de orden var han borta, lika virvlande snabb som vanligt där han en aning respektlöst hoppade över en av gravstenarna.

Albus borstade bort lite blomblad från sin skjorta och suckade. Det var sant. Han var en vingklippt fågel, och det var Gellert som klippt dem. Utan Gellert skulle han aldrig kunna flyga.



Aberforth kramade sin trollstav hårt och spanade ut genom fönstret, i väntan på sin äldre bror. Något läshuvud hade han aldrig haft, men han kunde faktiskt duellera om det skulle behövas.

När Albus nyckel skramlade i låset skyndade Aberforth ut i hallen. Han smällde igen dörren efter sin bror, och placerade spetsen av trollstaven i Albus halsgrop.

"Tyst, för allas bästa. Ariana kan höra annars" mumlade Aberforth.

"Vad är meningen med det här?" krävde Albus att få veta, varvid Aberforths läppar kröktes i ett bittert leende.

"Berätta själv vad det är som pågår! Med dig och Grindelwald".

Albus tappade målföret, trots att han annars var så vältalig.

"V-vad menar du? Ingenting".
"Det är onaturligt, det är vidrigt! Jag förstår inte hur du ens kan tänka tanken" sade Aberforth, men inte utan obehagskänslor över att behöva säga så till sin bror. Det viktigaste var att få honom att ge upp kontakten med Gellert.


"Du vet ingenting" sade Albus nedlåtande, på ett sätt som var så typiskt för äldre bröder.

Super bra, skall bli spännande och veta vad som kmr hända