När barnen gick i skolan och Voldemort hade vunnit.

Xenia vaknade utav att tjejerna bråkade om den ända spegeln i rummet och Xenia suckade tungt.
Hon gillade tjejerna men ibland använde de helt enkelt inte sin hjärna.
Hon sträckte sig efter staven och utalade en dubbleringsförtrållning och snart hade alla en varsin spegel.
Tjejerna tjöt av glädje och Xenia klev upp och klädde på sig.
Sedan ställde hon sig framför spegeln och borstade sitt långa svarta hår.
Ibland visste hon inte vad hon skulle göra, alla verkade bli kär och skaffa kille utom hon, var det nått fel med henne?
Hon suckade och gick ner till sällskapsrummet där hon såg Fai sitta.
- God morgon, sa hon glatt till honom och log.

Fai tittade upp och mötte Xenias blick
"godmorgon muntra kamrat" sa han leende ochs gällde sig upp
"frukost" sa han glatt och de började gå ner mo stora salen, Fai var faktiskt riktigt glad idag vilket verkade oroa folk men han orkade inte bry sig om det. De satte sig vid bordet och började äta
"jag undrar hur schemat ser ut" sa han nyfiket

- Så glad du var idag då, sa Xenia lätt och började ta för sig utav frukosten.
- Ja, det lär vi väll snart få reda på, sa hon frånvarande och såg sedan på Fai.
- Tänk att de hade försvar mot svartkonster förr när mamma gick i skolan.
Tänk va annorlunda det var då, sa hon lätt och väntade på schemat.

"ja sömnen tog bort huvudverken" ljög han och log stort och nickade "ja och har vi tur är det ett bra schema" sa Fai och så sen på Xenia "ja de var så annorlunda då, men jag gillar svartkonst och jag hade inte behövt nått försvar mot det" skrattade Fai och såg sen på Jane, deras klassföreståndare som gav dem schemat
"vi har tydligen trolldryckskonst först. Jag önskar Sev hade levt så han hade kunnat ha det" sa han drömmande

- Men eller hur, svartkonst är roligt och sen lär man sig ju ändå att försvara sig när man vet hur man gör.
Och varför bara försvara sig egentligen?, det är ju bättre att gå till anfall, sa Xenia och flinade, mycket verkade ha förändrats.
Men Xenia visste inget annat, bara det som mamma hade berättat och det tyckte hon bara lät tråkigt.
- Ja, då hade man i alla fall lärt sig något vettigt, sa Xenia och drack upp juicen.
- Nä, ska vi gå då, vår första lektion väntar, sa hon och ställde sig upp.

"ja eller hur, det är bättre att lära sig svartkonst och ja anfall hellre än att bli anfallen" sa Fai och undrade om det verkligen var roligt att gå på Hogwarts förr?
"ja det hade vi, fast Sev lärde ju mig en del innan han dog" sa Fai och tänkte på sin mors döda gudfar och kände sig lite sorgsen men log sen och reste sig upp styrde stegen mot fängelsehålan och satte sig för att vänta på resten av klassen

Resten utav klassen kom men de höll ett visst avstånd från dem, ja eller från Fai då.
De hade gått med varandra i sex år, men fortfarande var de rädda, obegripligt.
Xenia såg på ett par som stod tätt ihop men hon vände bort blicken.
Om igen undrade hon omdet var något fel på henne, varför ingen ville ha henne, om hon inte dög.
Hon visste inte men ibland känndes allt bra hopplöst, hon var i alla fall glad att ingen kunde läsa hennes tankar.
Tänk så mycket hon hade avdlöjat du, det var bra snällt av Cara att visa henne hur man gjorde när hon hade bettom det.
Dörren till fängelsehålan öppnades och klassen klev in.

Fai såg på eleverna och suckade, hade han varit grinig hade han förstått det men nu var han faktiskt glad och då var de nästan mer rädda för honom, de gick in och Seamus stod där framme och väntade på dem. Fai tyckte att han var en okej lärare men inte som Sev. de satte sig ner och Fai började genast måla på något. han kände hur dyster han började bli, han gillade sommrarna då han kunde vara iväg från skolan och ingen stirrade på honom och han kunde vara sig själv. han log fortfarande men kände humöret sjunka. han målade en bild av tatueringen han hade på ryggen och undrade vad Seamus egentligen pratade om

Xenia lyssnade på Seamus, hon gillade honom.
Han hade sovit i samma sovsal som pappa, ja som hennes riktiga pappa med, tänk att de alla hade gått där.
Seamus snackade om något gift som torkade ut kroppen.
Och Xenia undrade för sig själv om Seamus tyckte om det egentligen.
Förmodligen inte, men det var bara att anpassa sig till hur världen var idag.
Xenia reste sig upp och gick och hämtade ingredienserna som resten utav klassen.

Fai såg hur resten av klassen reste på sig för att hämta sakerna, men han bara tänkte på ingridienserna och de stod snart framför honom och han log lite och började sedan ointressant göra trolldrycken, Sev hade lärt honom den här redan som liten. han undrade hur det hade varit och ha honom som lärare. hans mor hade sagt att det var roligt, men att alla andra hade hatat honom och Fai förstod inte varför. han viftade med fingret och sleven rörde om i grytan medans han målade klart bilden